Det övergripande folkhälsopolitiska målet i Sverige är att skapa förutsättningar i samhället för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. En bra start i livet och jämlika uppväxtvillkor är särskilt viktiga för att uppnå en god och jämlik hälsa hos befolkningen. En viktig förutsättning för en bra start i livet är en tillgänglig och jämlik barnhälsovård. Barnhälsovården är därför central i arbetet med det första målområdet i det folkhälsopolitiska ramverket, det tidiga livets villkor.

Under åren 2018–2020 tecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) överenskommelser om insatser för att öka tillgängligheten i barnhälsovården för barn med sämre hälsa och tandhälsa och i områden med lägre vaccinationstäckning. Syftet med överenskommelsen var att främja en god och jämlik hälsa.

Regeringen gav under samma tidsperiod Folkhälsomyndigheten i uppdrag att följa och stödja genomförandet av överenskommelserna om ökad tillgänglighet i barnhälsovården. Uppdraget innebar att Folkhälsomyndigheten inom sitt verksamhetsområde skulle stödja SKR och regionerna i deras arbete med insatser och att stödet kunde vara olika former av kunskapsstöd. Uppdraget skulle samordnas med Socialstyrelsen, som hade motsvarande uppdrag.

Regeringen gav under 2021 ett uppföljande uppdrag till Folkhälsomyndigheten. Uppdraget var att stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården utifrån det arbete som hade genomförts inom ramen för överenskommelserna 2018–2020 och vårt tidigare uppdrag att stödja överenskommelserna.

Ett flertal aktiviteter har påbörjats inom ramen för Folkhälsomyndighetens uppdrag. Här beskriver vi dessa aktiviteter.

Stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården

Under 2021 hade Folkhälsomyndigheten regeringens uppdrag att stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården. Vårt arbete inom uppdraget syftade till att verka för samverkan, kunskapsutveckling och uppföljning inom barnhälsovård. Uppdraget återredovisades till Socialdepartementet i slutet av februari 2022.

I återredovisningen presenteras de fyra aktiviteter som Folkhälsomyndigheten arbetade med inom uppdraget:

  • Samverkan och mötesforum barnhälsovård.
  • Lärande exempel från barnhälsovårdens insatser inom överenskommelserna.
  • Familjecentralen och kunskapsutveckling.
  • Förbättrad uppföljning av små barns hälsa.

I återredovisningen beskriver myndigheten även två angränsande uppdrag, utifrån de synergier som finns till uppdraget att stödja fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården:

  • Utvärdering av Rinkeby utökade hembesöksprogram.
  • De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna.

Utifrån uppdraget att stödja barnhälsovårdens utvecklingsarbete ser Folkhälsomyndigheten att det finns behov av fortsatt stöd till barnhälsovårdens utvecklingsarbete.

Mer information finns i publikationen Stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården – Återredovisning av regeringsuppdrag.

Lärande exempel om tillgänglighet i barnhälsovården

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i nära samarbete med företrädarna för regionernas lokala barnhälsovårdsenheter sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört för att öka tillgängligheten i barnhälsovården. Insatserna genomfördes mellan 2018 och 2020 inom ramen för statens och SKR:s tre år med överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Överenskommelserna innefattade sammanlagt 345,5 miljoner kronor i statsbidrag. Med hjälp av statsbidragen som delats ut inom ramen för överenskommelserna har regionerna tillsammans kunnat genomföra ett sextiotal olika insatser för att öka tillgängligheten till barnhälsovård för barn, 0–6 år, och deras föräldrar. Insatserna handlar exempelvis om ökade personalresurser, kompetenshöjning, ökad samverkan och ändrade arbetsformer.

Tanken med insatserna är att stärka stödet till barn och barnfamiljer i allmänhet, men särskilt stödet till dem med sämre hälsa och tandhälsa och till dem som bor i områden med socioekonomisk utsatthet eller lägre vaccinationstäckning.

I Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens sammanställning samlas fakta om 24 av insatserna samt lärdomar från dessa. Tanken är att alla regioner ska kunna dra nytta av varandras erfarenheter och på så sätt inspireras till fortsatt arbete med att göra barnhälsovården mer tillgänglig för små barn och deras föräldrar.

Mer information finns i publikationen 24 lärande exempel om tillgänglighet i barnhälsovården.

Kommande kunskapsunderlag

Tillsammans med Region Örebro län sammanställer Folkhälsomyndigheten för närvarande internationell kunskap om betydelsen av familjecentralers arbete samt nationella förutsättningar för att utvärdera familjecentralers betydelse. Resultatet presenteras senare under 2022.

Folkhälsomyndigheten har också påbörjat ett arbete med att skapa underlag för en nationell rapport om jämlikhet när det gäller små barns hälsa. Rapporten presenteras i slutet av 2022.