Svenska HALT 2014

Sammanfattning

Population

Av Sveriges 290 inbjudna kommuner deltog 53 i den första nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på särskilt boende, Svenska HALT 2014. Totalt ingick 210 särskilda boenden för äldre (SÄBO) och 27 boenden enligt lagen om stöd och service (LSS) vilket innebar totalt 8336 inkluderade vårdtagare. Av dessa var 57 % över 85 år och 67 % var kvinnor. Storleken på SÄBO inklusive LSS varierade mellan 3-138 platser. I denna rapport redovisas resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Prevalensen vårdtagare med VRI var 3,4 % på SÄBO och 1,2 % på LSS.
De två vanligaste VRI på SÄBO var urinvägsinfektioner samt hud-och mjukdelsinfektioner och de utgjorde 31 % vardera av alla VRI. På LSS var luftvägsinfektion den vanligaste rapporterade VRI hos vårdtagare (4 av 5).

Antibiotikabehandling

Prevalensen vårdtagare med antibiotikabehandling (exklusive metenamin) var 3,1 % på SÄBO och 1,7 % på LSS.

Urinvägsinfektioner och hud-och mjukdelsinfektioner var de vanligaste indikationerna för antibiotikabehandling i terapeutiskt syfte hos vårdtagarna på SÄBO och utgjorde 34 respektive 35 procent. På LSS var luftvägsinfektioner den vanligaste indikationen för antibiotikaterapi (2 av 5 terapier).

Den vanligaste förskrivna antibiotikan totalt var gruppen penicilliner. För hud-och mjukdelsinfektioner användes flukloxacillin i störst utsträckning. För urinvägsinfektioner var pivmecillinam och nitrofurantoin vanligast och för infektioner i luftvägarna var det doxycyklin.

Riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer

Sår samt urinkatetrar var de vanligaste riskfaktorerna hos alla inkluderade vårdtagare i denna mätning. Det fanns skillnader i fördelningen av riskfaktorer mellan boendekategorierna. Den kategori där flest vårdtagare med riskfaktorer registrerades var korttidsboende.
Närmare 60 % av alla vårdtagare var inkontinenta, 60 % var desorienterade och 35 % var rullstolsburna eller sängliggande.

Jämfört med SÄBO-kategorierna hade vårdtagare på LSS färre riskfaktorer och färre vårdtyngdsindikatorer.

Riskfaktorer och vårdtyngdsindikatorer vid vårdrelaterade infektioner och antibiotikabehandling

Risken för en vårdtagare att få en vårdrelaterad urinvägsinfektion vid behandling med en urinkateter var dubbelt så hög och risken för en antibiotikabehandling var tre gånger högre jämfört med en vårdtagare utan urinkateter.

För riskfaktorn "sår" (trycksår och andra sår) var risken 15 gånger högre för en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med en vårdtagare utan sår. Motsvarande siffra för antibiotikabehandling var 25 gånger.

Sambanden mellan riskfaktorer och risken för VRI och antibiotikabehandling bekräftar vikten av hur betydelsefullt det är med ett förebyggande arbete som, där det går, innebär att förhindra riskfaktorer. När riskfaktorer inte går att undvika är det viktigt att arbeta med följsamhet till de hygienrekommendationer som finns avseende exempelvis kateter-och sårskötsel så att risken för VRI kan förebyggas och antibiotikabehandling undvikas. I de fall en infektion uppkommer är det viktigt att följa behandlingsrekommendationer avseende diagnostik och val av terapi för att en rationell antibiotikaanvändning ska uppnås.

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2014-11-17
  • Antal sidor: 31

Öppna publikationen

Svenska HALT 2014(PDF 847 kB)

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan