Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer. Sverige är ett litet land som har en förhållandevis låg antibiotikaförbrukning och ett i internationellt perspektiv gynnsamt resistensläge. Samarbete mellan världens länder är avgörande för att hantera och motverka den ökade resistensutvecklingen. Rapporten har tagits fram inom ramen för ett samarbetsprojekt med det Indiska National Center for Disease Control (NCDC) och Folkhälsomyndigheten som en del i ländernas arbete för rationell antibiotikaanvändning och förbättrad övervakning av antibiotikaresistens. Projektet har finansierats av Sida.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

I Sverige har antibiotikaförbrukningen minskat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. I ett internationellt perspektiv har Sverige både en låg antibiotikaförbrukning per capita
och ett gynnsamt resistensläge. Sverige var tidigt ute med att bedriva ett strategiskt arbete mot antibiotikaresistens på både nationell och lokal nivå koordinerat genom nätverket Strama (Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens).

Viktiga bidragande orsaker till Sveriges relativt sett goda läge inkluderar en reglerad försäljning av antibiotika och en god övervakning av antibiotikaförsäljningen. Inom sjukvården är man förhållandevis frikostig med att ta odlingar på patienter vilket genererar data till kontinuerlig resistensövervakning. Sverige har också satsat på väl fungerande standardiserade laboratorier. Det finns behandlingsrekommendationer som ger stöd till läkare att använda antibiotika på rätt sätt. För att minska kontaktsmitta finns även föreskrifter om basala hygienrutiner som all vårdpersonal ska tillämpa. Sverige har dessutom en stark specialistkår inom infektionsmedicin och klinisk mikrobiologi som från ett tidigt stadium spelat en stor roll för en rationell antibiotikaanvändning.

Nationell, lokal och tvärsektoriell samverkan

Karakteristiskt för Sveriges arbete är att det bedrivs både lokalt och nationellt och att det finns forum för att utbyta information mellan de olika nivåerna. Det finns ett starkt politiskt stöd och många olika aktörer arbetar för frågan. En nationell handlingsplan publicerades år 2000 och blev en viktig bas för Sveriges vidare arbete. Baserat på den tog regeringen fram propositionen Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar, vilken antogs av riksdagen i mars 2006. Såväl handlingsplanen som propositionen underströk betydelsen av ett tvärsektoriellt arbete för att motverka antibiotikaresistens. Tidigare tvärsektoriellt samarbete har därför 2012 även formaliserats i en nationell samverkansfunktion ledd av Socialstyrelsen och Jordbruksverket. Där ingår myndigheter som verkar inom folkhälsa, djurhälsa, livsmedel och miljö.

Sverige deltar även i internationella insatser mot antibiotikaresistens genom samarbeten med aktörer i andra länder, EU och WHO, vilket är av stor vikt för utbyte av erfarenheter och kunskap.

Strama – Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens

Strama har varit en samlande kraft på nationell och lokal nivå som stått bakom många initiativ och som spelar en central roll för arbetet. Strama bildades 1995 som ett nätverk av myndigheter och organisationer på nationell nivå, sammanknutet med ett nätverk av lokala Stramagrupper. Till en början skedde arbetet till stor del på frivillig basis men genom åren har såväl organisationen som finansieringen formaliserats. Det övergripande målet var från starten att bevara effekten av antibiotikabehandlingar.

I varje län finns lokala Strama-grupper, oftast under ledning av smittskyddsläkaren. En förutsättning för ett effektivt preventivt arbete är att olika yrkesgrupper arbetar tillsammans för att utbyta erfarenheter och lösa problem. Sammansättningen av grupperna kan variera, men där ingår läkare från primärvård och slutenvård, apotekare, kliniska bakteriologer, ibland tandläkare och i vissa grupper även sjuksköterskor. Samverkan sker också lokalt med vårdhygienenheter och läkemedelskommittéer.

Den svenska erfarenheten är att arbetet för rationell användning bör bedrivas nära förskrivaren. Grundläggande i Strama-gruppernas arbete är att analysera resistens och förskrivningsdata som återkopplas i relation till behandlingsrekommendationer vid möten med läkare. I allt fler landsting konstrueras nu också IT-system för återkoppling av antibiotikaförskrivning på individuell nivå, så att varje läkare kan jämföra sin egen förskrivning med de närmaste kollegornas. De lokala gruppernas engagemang, och förankring i hälso- och sjukvården är en grundförutsättning för att nationella rekommendationer och andra åtgärder ska implementeras.

Nationellt arbetar Folkhälsomyndigheten med stöd av ett Strama-råd tillsammans med andra aktörer för en minskad antibiotikaresistens och för främjandet av ett tvärsektoriellt och lokalt förankrat arbete. Centrala aktiviteter i det nationella och lokala arbetet är att ta fram behandlingsrekommendationer, kunskapsunderlag, genomföra studier, bedriva omvärldsbevakning och utbildningar samt att informera och debattera om en rationell användning och minskad antibiotikaresistens.

Resistensövervakning med god geografisk täckning

En fungerande övervakning är en förutsättning för att kunna följa resistensutvecklingen, sätta in åtgärder och mäta effekten av dem, samt för att utarbeta behandlingsrekommendationer. Resistensövervakningen i Sverige är till största del frivillig och har god geografisk täckning baserat på ett väl utvecklat samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och lokala laboratorier.

Generellt odlas majoriteten av sjukhusvårdade patienter inför antibiotikabehandling. Grunden för resistensövervakningen är data från dessa kliniska prover tillsammans med data från screening och kontaktspårning av resistenta bakterier. Dessutom utförs epidemiologisk typning på alla anmälningspliktiga resistenstyper. Sverige arbetar aktivt med kvalitetssäkrade metoder och använder de gemensamma brytpunkter som tagits fram av europeiska brytpunktskommittén (European Committee on Antimicrobial Susceptibility).

Folkhälsomyndigheten analyserar och återkopplar nationell resistensövervakning. Sverige har fyra system med nationell täckning för resistensövervakning: Res-Net, EARS-Net, SMI Net och Svebar. Svebar är ett system där samtliga odlingsresultat från de mikrobiologiska laboratorierna dagligen automatiskt överförs. Detta möjliggör en tidig varning för särskilt allvarlig antibiotikaresistens.

Övervakning av antibiotikaförbrukningen inkluderar all försäljning

Varje dag levererar Sveriges apotek statistik över alla försålda läkemedel, inklusive antibiotika, till e-Hälsomyndigheten som sammanställer statistiken. På nationell nivå övervakar, analyserar och återkopplar Folkhälsomyndigheten statistik över antibiotikaförbrukningen inom humanmedicin. Övervakningen ger en kontinuerlig och total bild över mängden förbrukad antibiotika i Sverige. En stor brist har dock varit att det saknats uppgifter om diagnos, d.v.s. varför antibiotika förskrivits. Det behövs bland annat för att man ska kunna se hur behandlingsrekommendationer följs. Flera initiativ har därför tagits för att upprätta register och system för att automatiskt generera diagnoskopplade data inom öppenvård och slutenvård, exempelvis Infektionsverktyget, ett IT-system som registrerar antibiotikaordinationer och vårdrelaterade infektioner.

Evidensbaserade behandlingsrekommendationer ger läkare stöd

Nationella behandlingsrekommendationer sätter en standard för när antibiotika ska användas. De är viktiga för att nå en likartad handläggning och för att minska överförskrivning. För behandling av infektioner i öppenvård finns nationella rekommendationer publicerade av Läkemedelsverket. Det har varit väsentligt att experter från flera olika medicinska specialiteter deltagit vid framtagandet för att underlätta en bred förankring. För handläggning av infektioner i slutenvård har Infektionsläkarföreningen tagit fram vårdprogram. De lokala Stramagrupperna och läkemedelskommittéerna är nyckelaktörer i arbetet för att rekommendationerna ska få genomslag. Utifrån nationella rekommendationer tas ofta lokala riktlinjer och PM fram anpassade till lokala traditioner och behov.

Information riktad till vårdpersonal och till allmänheten

Även om det enbart är läkare som kan förskriva eller ordinera antibiotika i Sverige spelar också allmänhetens kunskap och attityder till antibiotikabehandling roll. Riktad information till såväl vårdpersonal som till patienter, allmänheten och media är därför en del i det strategiska arbetet både nationellt och lokalt. Det sker en kontinuerlig samverkan mellan Folkhälsomyndigheten och lokala Strama-grupper om informationsinsatser.

Exempel på informationsmaterial som tagits fram är broschyrer och appar till smartphones med sammanfattade behandlingsrekommendationer, patientinformation, affischer på vårdcentraler, broschyrer till äldre och småbarnsföräldrar, utbildningar på barnavårdscentraler, skolmaterial, kortare filmer för webb och TV, samt webbsidan "antibiotika eller inte". Genom återkommande Stramadagar och webbsidan Strama.se har Strama-grupper kunnat dela med sig av olika lokala informationsinsatser till varandra.

Statistik över antibiotikaförbrukning och antibiotikaresistens är central information som sprids både nationellt och lokalt. Folkhälsomyndigheten publicerar och analyserar nationella data tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt i den fördjupade årsrapporten SWEDRES/SVARM samt löpande på webbsidan och i ett elektroniskt nyhetsbrev. Strama-grupper publicerar lokal statistik via lokala webbplatser, nyhetsbrev och mejl. Ofta samordnar Folkhälsomyndigheten och Strama-grupperna pressmeddelanden om data från internationell, nationell och lokal övervakning för att nå både nationella och lokala medier.

Sverige deltar även varje år den 18 november i European Antibiotic Awareness Day som är ett initiativ från Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC för att uppmärksamma vikten av rationell användning i hela Europa. ECDC har i anslutning till dagen utvecklat informationsmaterial riktat till olika målgrupper. Samlade insatser på flera nivåer är avgörande för att sprida budskapet om behovet av minskad antibiotika resistens.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2014
  • Antal sidor: 134
  • Artikelnummer: 2014-05-05