Klebsiella pneumoniae med resistens mot flera typer av antibiotika, bland annat beta-laktamantibiotika och aminoglykosider. Isolatet är multiresistent och kan därför ohämmat växa i närheten av flera av lapparna med olika sorters antibiotika.Klebsiella pneumoniae - isolatet är multiresistent och kan växa nära olika antibiotika.

Vi förmedlar kunskap och ansvarar för övervakning

Folkhälsomyndigheten har uppdraget att:

  • arbeta för att bevara möjligheten att effektivt använda antibiotika vid bakteriella infektioner hos människor och djur.
  • sammanställa och aktivt förmedla kunskap om antibiotikaresistens till hälso- och sjukvården, socialtjänsten och allmänheten.
  • medverka till att förskrivare, övriga berörda yrkesgrupper och allmänheten tillämpar de kunskaper som finns på området.
  • främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör antibiotikaresistens.
  • inom verksamhetsområdet uppmärksamma frågor som rör annan mikrobiell resistens än antibiotikaresistens, vårdrelaterade sjukdomar och vårdhygien.

Det gör vi genom mikrobiologisk och epidemiologisk resistensövervakning samt övervakning av antibiotikaförbrukning. Vi upprätthåller och vidareutvecklar metoder för verifiering av resistens, epidemiologiska typningsmetoder samt extern kvalitetssäkring av resistensbestämningar.

Vi bedriver även forskning som är nödvändig för att fullgöra myndighetens uppdrag och vi följer följer och analyserar utvecklingen inom området både nationellt och internationellt.

Problemet med resistens

Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota vilket i sin tur orsakar stort lidande och höga kostnader för sjukvården.

Modern sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer eftersom de innebär en ökad infektionsrisk. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt.

Preventivt arbete minskar antibiotikabehovet

Preventivt arbete med vårdhygien och hygienrutiner i samhället förebygger infektioner och smittspridning vilket in sin tur minskar behovet av antibiotika. Barnvaccinationsprogrammet och influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre minskar också infektionstrycket.

Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, men också via djur, livsmedel och i vår miljö. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistens med varandra.

Nationellt och internationellt samarbete ett krav

De här komplexa sambanden ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning, men också fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika miljöer på en internationell nivå.

Parallellt med att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika krävs stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.

I samarbete med Jordbruksverket har Folkhälsomyndigheten dessutom i uppdrag att ansvara för en nationell samverkansfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner.

Läs mer om samverkansfunktionen för antibiotikaresistens

Rapport om svenskt arbete mot antibiotikaresistens

En rapport beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens och det karaktäriseras av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapport: Svenskt arbete mot antibiotikaresistens

Rapport: Vad påverkar allmänläkare vid förskrivning av antibiotika? Resultat från två beteendevetenskapliga studier (PDF, 544 kB)