Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot tuberkulos till riskgrupper – beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Den hälsoekonomiska analysen visar att det är kostnadseffektivt att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram jämfört med att inte vaccinera, eftersom en sådan vaccinationsstrategi skulle ha en bättre hälsoeffekt till en lägre kostnad.

Analysen är gjord på barn under 18 år som inte tidigare är vaccinerade eller har varit utsatta för tuberkulossmitta, och som har familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos1.

Analysen bygger på en beslutträdsmodell där individen kan vara vaccinerad eller ovaccinerad. I modellen följs en kohort i 5 år. Risken att insjukna skiljer sig åt beroende på ursprungsland.

Analysen tar hänsyn till direkta kostnader i form av vaccin, administration av vaccin, sjukvårdskostnader vid sjukdom och smittspårning, samt indirekta kostnader i form av produktionsförluster. I en känslighetsanalys presenteras resultaten även utan indirekta kostnader.

Resultatet är dominant, det vill säga att införa vaccination för denna grupp ger en bättre effekt till en lägre kostnad jämfört med att inte vaccinera, och är i huvudsak robust. Analysen är dock känslig för antaganden om minskad skyddseffekt av vaccin, minskad täckningsgrad, svinn av vaccin samt hur vaccinationsbesök samordnas med andra besök i vården.

Givet ett pris för vaccinet som ligger 20 procent2 lägre än listpris skulle ett införande av tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram innebära en ökad kostnad för vaccination om ungefär 3,8 miljoner kronor samt kostnadsbesparingar till följd av minskade läkemedels- och behandlingskostnader samt kostnader för smittspårning om cirka 900 000 kronor under det första året. Besparingen som ses i den hälsoekonomiska analysen uppstår över en längre tidshorisont än ett år och fångas därför inte i detta budgetperspektiv.

Referens

1 Ökad förekomst definieras som ≥ 25 fall, hög förekomst som ≥ 100 fall och särskilt hög förekomst som ≥ 300 fall/100 000 invånare och år
2 Upphandlade priser för BCG-vaccin saknas och denna rabattsats är därför en skattning.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2016
  • Antal sidor: 33
  • Artikelnummer: 15115