Sök publikationer

Förslag för fortsatt arbete Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga

Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykisk hälsa. De allra flesta 11-, 13- och 15-åringar uppger att de är tillfreds med livet. Under de senaste 15 åren har andelen med hög livstillfredsställelse varit stabil.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till politiker och beslutsfattare och andra som arbetar med självmordsprevention eller alkoholfrågor, exempelvis ANDT-samordnare.

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som

Faktabladet sammanfattar resultat från en forskningsstudie bland barn i Sverige som dött i suicid under perioden 2000-2018 samt myndighetens egna analyser om psykiatriskt vårdutnyttjande och uttag av psykofarmaka för denna grupp.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Öppna jämförelser folkhälsa 2019: Ett underlag som kan användas av politiska nämnder och ledningsgrupper, men också i dialog med dessa.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention,

Faktabladet sammanfattar huvudresultaten från en registerbaserad kohortstudie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också

Faktabladet vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

I rapporten presenteras resultat från en litteraturöversikt om skillnader i positiv psykisk hälsa. Resultaten tyder framför allt på skillnader i positiv psykisk hälsa mellan socioekonomiska grupper. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk

Rapporten är en del av Folkhälsomyndighetens uppdrag att analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder.

Rapporten är en del av Folkhälsomyndighetens uppdrag att analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.