Som kunskapsmyndighet tar Folkhälsomyndigheten fram vetenskapligt grundad kunskap och stödjer samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Ett förändrat klimat innebär att vår verksamhet behöver anpassas till nya och ändrade hälsorisker för Sveriges befolkning.

Myndigheten har analyserat hur klimatförändringen påverkar verksamheten och har tagit fram tre mål som anger inriktningen för myndighetens arbete med klimatanpassning till 2029:

1. Folkhälsomyndigheten initierar, stödjer och utvärderar arbetet med hälsorelaterad klimatanpassning.
2. Folkhälsomyndigheten har en god förmåga i bevakning och beredskapshantering av smittsamma sjukdomar, naturhändelser och andra hälsohot i ett föränderligt klimat.
3. Folkhälsomyndigheten har interna rutiner och verksamhetsstöd för ett strategiskt och systematiskt klimatanpassningsarbete.

Myndigheten har också tagit fram en handlingsplan för arbetet med att nå målen, och den innehåller åtgärder som ska beaktas under tidsperioden 2025–2029. Den årliga verksamhetsplaneringen kommer sedan att specificera vad som ska göras för varje åtgärd, av vem och med vilka resurser.

Public health in a changing climate – The Public Health Agency of Sweden’s objectives and action plan on climate change adaptation 2025–2029.

The Swedish Public Health Agency produces science-based knowledge and supports society's work to promote good health, prevent ill health, and protect against health threats. Due to the changing climate, our operations will need to be adapted to new and changing health risks for the Swedish population.

The authority has analysed how climate change affects our operations and has developed three goals to guide our climate change adaptation efforts in the years leading up to 2029:

1. The Public Health Agency initiates, supports and evaluates the work with health-related climate adaptation.
2. The Public Health Agency has good surveillance and preparedness capabilities for handling infectious diseases, natural events and other health threats in a changing climate.
3. The Public Health Agency has internal routines and operational support for strategic and systematic climate adaptation work.

The authority has also produced an action plan for the work that will be carried out to achieve these goals. This plan contains measures that will be implemented in the period 2025–2029. The annual operational planning will then specify what is to be done for each measure, by whom, and using what resources.

Den här publikationen ska i första hand vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Målen och handlingsplanen ska bidra till att skapa struktur i arbetet med att planera, genomföra, följa upp och förbättra klimatanpassningen.

Publikationen riktar sig även till andra aktörer som arbetar med klimatanpassning i Sverige, med information om hur Folkhälsomyndigheten utifrån vårt ansvarsområde och uppdrag har prioriterat i klimatanpassningsarbetet och hur vi avser att hantera uppgiften under tidsperioden 2025–2029.

Projektledare har varit Elin Andersson. Ansvarig avdelningschef har varit Patric Winther.

Folkhälsomyndigheten

Olivia Wigzell

Generaldirektör

Folkhälsomyndigheten strävar i all sin verksamhet mot visionen om en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Myndigheten tar fram vetenskapligt grundad kunskap och stödjer samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

Utifrån en analys av hur klimatförändringen påverkar myndighetens verksamhet har tre mål tagits fram för arbetet med klimatanpassning, och en handlingsplan för hur varje mål ska uppnås.

• Målen anger en inriktning för det fortsatta arbetet med att integrera klimatanpassning i verksamheten. Inom ramen för myndighetens ansvarsområde och uppdrag bidrar de till att uppnå det nationella målet för klimatanpassning och att möta flera av de prioriterade utmaningarna för Sverige.
• Handlingsplanen anger utformningen för arbetet med att nå målen och består av åtgärder som ska beaktas under 2025–2029. Den årliga verksamhetsplaneringen preciserar vad som ska göras under varje åtgärd, av vem och med vilka resurser.
• En ansvarsfördelning har upprättats för samtliga åtgärder, för att förtydliga vilka verksamheter som särskilt ska beakta och specificera åtgärder i verksamhetsplaneringen och som har ett ansvar för att samla information till årlig uppföljning. Ansvarsfördelningen har upprättats i myndighetens interna dokument- och ärendehanteringssystem Centuri.

Folkhälsomyndighetens har tre mål för klimatanpassning. Det första målet knyter an till myndighetens uppdrag som nationell kunskapsmyndighet för folkhälsofrågor och att främja hälsa och förebygga ohälsa. Det andra målet knyter an till uppdraget som beredskapsmyndighet och att skydda mot hälsohot. Det tredje målet handlar om styrning och stöd för att kvalitetssäkra och effektivisera det interna klimatanpassningsarbetet.

Mål 1: Folkhälsomyndigheten initierar, stödjer och utvärderar arbetet med hälsorelaterad klimatanpassning.

Följande åtgärder ska beaktas och vid behov specificeras i verksamhetsplaneringen:

1. Delta i relevanta nationella och internationella nätverk och projekt som hanterar och påverkar arbetet med folkhälsa i ett förändrat klimat.
2. Vid behov uppdatera eller ta fram nya kunskapssammanställningar och vägledningar om hälsoeffekter av värmeböljor.
3. Belysa effekter av klimatförändringen i kunskapsstöd om den fysiska miljöns påverkan på hälsa.
4. Beakta klimatförändringens hälsoeffekter i tillsynsvägledning om hälsoskydd enligt miljöbalken.
5. Belysa effekter av klimatförändringen i kunskapsstöd om smittspridning via miljö, vatten, livsmedel och vektorer.
6. Bidra till att utveckla indikatorer för dödlighet och sjuklighet i ett förändrat klimat, inklusive psykisk hälsa.

Mål 2: Folkhälsomyndigheten upprätthåller en god förmåga i bevakning och beredskapshantering av smittsamma sjukdomar, naturhändelser och andra hälsohot i ett föränderligt klimat.

Följande åtgärder ska beaktas och vid behov specificeras i verksamhetsplaneringen:

1. Utveckla övervakningen av temperaturrelaterad dödlighet.
2. Utveckla övervakningen av temperaturrelaterad sjuklighet.
3. Utveckla övervakningen av smittämnen i Sverige som kan påverkas av väder och klimat.
4. Bevaka smittämnen internationellt som kan vara relevanta för Sverige och som påverkas av väder och klimat.
5. Bidra till utvecklingen av beredskapsanalyser av vatten och livsmedel.

Mål 3: Folkhälsomyndigheten har interna rutiner och verksamhetsstöd för ett strategiskt och systematiskt klimatanpassningsarbete.

Följande åtgärder ska beaktas och vid behov specificeras i verksamhetsplaneringen:

1. Utveckla integreringen av handlingsplan för klimatanpassning i verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning.
2. Utveckla formerna för intern kommunikation och kompetensutveckling om klimatförändringens påverkan på hälsa och samhällets behov och möjligheter till klimatanpassning.
3. Utveckla formerna för intern samverkan mellan klimatanpassningsarbetet och annat internt hållbarhetsarbete, såsom folkhälsopolitiska målområden, Agenda 2030, miljömålsarbete och jämställdhetspolitiska mål.
4. Utveckla formerna för att beakta klimatanpassning i myndighetens upphandlingar.

Arbetet med att följa handlingsplanen och nå målen för klimatanpassning ska dokumenteras, följas upp, utvärderas och redovisas, i syfte att hela tiden förbättra arbetet.

Uppföljningen ska säkerställa att arbetet med handlingsplanen löper som planerat, men också visa om åtgärderna har bidragit till Folkhälsomyndighetens mål, och i förlängningen till det nationella målet för klimatanpassning.

I uppföljning av mål och handlingsplan ingår att följa upp vilka processer som har etablerats, vilka åtgärder som har genomförts och vilka mätbara effekter som åtgärderna medfört. Denna uppföljning ska ske årligen i samband med tertialuppföljning, årsredovisning och årlig rapportering enligt förordningen.

Varje år ska Folkhälsomyndigheten redovisa klimatanpassningsarbetet för SMHI, i samband med årsredovisningen, och SMHI ska i sin tur lämna en sammanfattad analys till regeringen.

Uppgifterna i den årliga redovisningen används inte bara i den nationella uppföljningen, utan även som underlag till flera internationella rapporteringar. SMHI samordnar rapportering till FN enligt artikel 12 i klimatkonventionen och artikel 13 i Parisavtalet, och till EU enligt artikel 19 i EU:s förordning 2018/1999. Redovisningen används också i rapporteringar inom Sendairamverket och Agenda 2030.

Handlingsplanen ska uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten, eller minst vart femte år, enligt förordningen för myndigheters klimatanpassning. Även klimat- och sårbarhetsanalysen ska hållas aktuell genom att ses över och uppdateras vid väsentliga förändringar i verksamheten, eller minst vart femte år.

Folkhälsomyndigheten har utarbetat en policycykel för arbetet enligt förordningen, se figur 1. De femåriga cyklerna påbörjas med en klimat- och sårbarhetsanalys som ligger till grund för att utarbeta mål och handlingsplan. Därefter genomförs de åtgärder som planeras inom den ordinarie verksamhetsplaneringen och arbetet följs årligen upp, utvärderas och redovisas. Myndighetens policycykel har synkroniserats med den nationella policycykel som beskrivs i den nationella strategin för klimatanpassning (1).

Figur 1. Policycykel för Folkhälsomyndighetens klimatanpassningsarbete. Figuren specificerar årtalen för den pågående policycykeln som inleddes 2023. Nästa policycykel tar vid 2028.

Jordens klimat blir allt varmare och länderna på norra halvklotet kommer att uppleva en större temperaturhöjning än övriga världen, särskilt under vintersäsongen. Den pågående klimatförändringen påverkar förutsättningarna för en god livsmiljö och leder till betydande fysiska och psykiska hälsorisker på individ- och befolkningsnivå, främst genom att befintliga hälsoproblem förvärras (2, 3).

Klimatförändringen medför risk för hälsoeffekter av naturhändelser såsom värmeböljor, torka och översvämningar. Den medför även risk för hälsoeffekter av andra typer av förändringar i ekosystemen, exempelvis förändrade mönster för nederbörd och växtsäsong som kan gynna olika smittämnen och sjukdomsöverförande vektorer. Kombinationen av en åldrande befolkning, urbanisering och höga temperaturer är faktorer som tillsammans redan fått hälsokonsekvenser i Sverige och som förväntas öka.

I Folkhälsomyndighetens andra risk- och sårbarhetsanalys ”Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige” har 14 kända hälsorisker analyserats och riskbedömts (4). Riskbedömningen utgår från ett tidsperspektiv fram till 2050 och en global uppvärmning om 2 °C. För att risk- och sårbarhetsanalysen ska utgöra en grund för prioritering av insatser i närtid görs den ingående sannolikhetsbedömningen utifrån att hälsokonsekvenserna inträffar inom fem år.

Resultaten av riskbedömningen visar följande:

• Den mest betydande hälsorisken kopplat till ett förändrat klimat i Sverige är värmeböljor. Värmeböljor bedöms medföra kritiska konsekvenser för hälsa och har hög sannolikhet att inträffa inom fem år.
• Med lika hög sannolikhet, men med måttlig hälsokonsekvens, bedöms klimatförändringen även leda till hög risk för översvämningar, vattenburen smitta, pollenallergier, skogsbrand, luftföroreningar och fästingburna infektioner samt ras och skred.
• På en medelhög risknivå ligger livsmedelsburen smitta och torka. De bedöms medföra liten konsekvens för hälsa men har stor sannolikhet för att inträffa i närtid. På samma risknivå finns också dricksvattenpåverkan och varmare vintrar, dock med lägre förväntad sannolikhet för att inträffa men med något högre konsekvens.
• På låg risknivå ligger mygg- och gnagarburna infektioner. Sannolikheten för introduktion av smittämnen som inte finns i Sverige i dag bedöms vara låg under de närmaste åren, och de förväntas därför inte medföra betydande hälsokonsekvenser i närtid.

I risk- och sårbarhetsanalysen har de 14 hälsoriskerna bedömts var för sig, men klimatförändringen påverkar hela ekosystemet och leder ofta till flera olika effekter samtidigt. Till exempel kan höga temperaturer öka risken för torka, skogsbränder, luftföroreningar, pollenallergier och vektorburna sjukdomar. Extrema väderhändelser kan också leda till kedjereaktioner där de utlöser andra risker, såsom när kraftigt regn kan orsaka översvämningar och sedan erosion, ras eller skred.

Sverige påverkas även av att klimatförändringens effekter i andra länder indirekt kan påverka Sveriges handel, finans, migration och säkerhetspolitik. De mest framträdande riskerna och sårbarheterna rör bland annat vårt beroende av andra länder för livsmedel och strategiska varor såsom läkemedel, sjukvårdsutrustning och kemikalier för dricksvattenrening, samt den egna försörjningsförmågan vid olika störningar. Hälsan påverkas också av förändrade migrationsmönster, vilket kan innebära både risker och möjligheter för Sverige.

Folkhälsomyndigheten är en kunskapsmyndighet med ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor och för att verka för en god folkhälsa. Det gör myndigheten genom att ta fram vetenskapligt grundad kunskap och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Detta gäller även under de nya förutsättningar som ett förändrat klimat medför.

Folkhälsomyndigheten är också en beredskapsmyndighet som ska ta initiativ till åtgärder som skyddar befolkningen mot smittsamma sjukdomar och andra allvarliga hälsohot i kris och under höjd beredskap. Myndigheten ska även samordna en beredskap mot allvarliga hälsohot enligt lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa.

En av myndighetens uppgifter är att prioritera de viktigaste folkhälsofrågorna och, inte minst, att bidra till att undanröja de hinder som finns för att hela befolkningen ska ha en god hälsa. Myndigheten fäster särskild stor vikt vid de grupper som löper störst risk för att drabbas av ohälsa.

En viktig grund för allt folkhälsoarbete är att samla in och analysera data från olika källor. Därför följer Folkhälsomyndigheten löpande upp hälsoläget för att tidigt upptäcka förändringar i befolkningen. Inom ramen för myndighetens uppdrag utvecklas effektiva system för att följa folkhälsan och de faktorer som påverkar hälsan i befolkningen. I instruktionen anges också att Folkhälsomyndigheten ska ”följa upp, utvärdera och förmedla kunskap om hur människors hälsa påverkas av miljön”.

Myndighetens prioriterade målgrupper är riksdag och regering, statliga myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner och olika intresseorganisationer. Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde även sprida kunskap till allmänheten och samhället i stort.

Den mest betydande hälsorisken kopplat till ett förändrat klimat i Sverige är värmeböljor (4), och det är således på den klimatrisken som myndigheten har fokuserat mycket av klimatanpassningsarbetet. Folkhälsomyndigheten har gett ut kunskapsstöd om hälsoeffekter av höga temperaturer, vägledning till handlingsplaner till stöd för regional och lokal beredskap samt råd och informationsmaterial till stöd för vård och omsorg (5). Myndigheten har också gett ut kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme i utomhus- och inomhusmiljö (6) samt ett metodstöd för att kartlägga riskområden för höga temperaturer (7).

Folkhälsomyndigheten övervakar hälsoläget i befolkningen kopplat till värmeböljor. Dödlighet övervakas inom övervakningssystemet EuroMOMO. Värmepåverkan i befolkningen kan vid behov följas på nationell nivå via ett värmestressindex som baseras på samtal till 1177. Panelen Hälsorapport har använts för att följa upp upplevda hälsoeffekter och hur befolkningen har anpassat sig vid värmeböljor. Det finns även möjlighet att beakta temperatur i analyser av sjukdomsfall för vissa smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Klimatförändringen kan direkt och indirekt påverka människors psykiska hälsa och psykosociala välbefinnande, och eftersom vissa grupper löper större risk än andra kan det bidra till ojämlikheter i hälsa (4, 8). Det gäller till exempel psykisk påverkan orsakad av trauma från naturhändelser och förluster av egendom, försörjning, kulturmiljöer eller personligt viktiga platser, men också risken för konflikt, påtvingad folkomflyttning eller oro över klimatförändringen och de risker som ökar i ett förändrat klimat, så kallad klimatoro. Påverkan på psykisk hälsa ingår i Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys av hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige (4). Folkhälsomyndigheten har också tagit fram faktablad om klimatoro hos barn och unga (9) och följer klimatoro i miljöhälsoenkäten som presenteras i Folkhälsodata och Folkhälsostudio (10).

Folkhälsomyndigheten vägleder kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelserna när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd, främst inom områdena inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Myndigheten har till exempel tillsynsvägledning om temperatur inomhus, ventilation, fukt och mikroorganismer samt smitta från objekt och djur (11). Myndigheten upprättar treåriga planer för sin tillsynsvägledning enligt miljöbalken (12), och de bygger bland annat på en analys av länsstyrelsernas och kommunernas behov.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för mikrobiologisk och epidemiologisk övervakning av de vatten-, livsmedels- och vektorburna sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (13). De smittämnen som orsakar dessa sjukdomar kan förekomma i Sverige eller drabba resenärer till endemiska områden. Myndigheten samverkar med Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg för bedömning av åtgärder för att minimera risk för smitta av vektorburna sjukdomar via donation av blod, vävnad, celler och organ. För både livsmedelsburna och vattenburna sjukdomar utför myndigheten utbrottsutredningar i samarbete med regionala smittskyddsenheter, kommuner och andra centrala myndigheter såsom Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, för att utreda en eventuell koppling mellan livsmedel, vatten, djur, miljö och insjuknade personer.

Folkhälsomyndigheten utför också diagnostik av ovanliga vektorburna smittämnen och har Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Det är en viktig del av den nationella beredskapen för smittämnen i riskklass 4, varav de allra flesta är vektorburna. Myndighetens ansvarsområde omfattar inte vektorers utbredning eller förekomsten av vektorburna smittämnen i värddjur, men den internationella utbredningen bevakas eftersom den kan ha betydelse för nationell beredskap och diagnostik.

Folkhälsomyndigheten är en miljömålsmyndighet och deltar i Miljömålsrådet. På uppdrag av Miljömålsrådet driver Folkhälsomyndigheten sedan 2023 programområdet Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling (14). Det övergripande syftet med programområdet är att främja kunskapsutbyte, samverkan och samordning av frågor där hälsa kan användas som drivkraft för att öka takten i miljöarbetet. Hälsoargument kan användas som drivkraft både för att minska klimatpåverkande utsläpp och i anpassningen till ett förändrat klimat. Bland annat anordnas ett årligt Miljöhälsoforum som utgör en gemensam kontaktyta mellan myndigheter, akademi, bransch och lokala och regionala samhällsaktörer.

Folkhälsomyndigheten deltar också i Miljömålsrådets programområde Samverkan för ett hållbart livsmedelssystem, som drivs av Livsmedelsverket (15). Klimatanpassning är en naturlig del av programområdet och det syftar till att myndigheterna ska underlätta för näringsliv och andra relevanta aktörer att agera för ett hållbart livsmedelssystem, samt att utveckla myndigheternas samverkan och arbetssätt för ett hållbart livsmedelssystem. Klimataspekter har också beaktats i Folkhälsomyndighetens arbete med regeringsuppdraget om hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (16).

Kunskapsunderlag, forskning och metoder inom klimatförändring och klimatanpassning utvecklas snabbt. Detta fångas löpande upp och beaktas i verksamheten, bland annat i klimat- och sårbarhetsanalysen, kunskapssammanställningar, i remisser och regeringsuppdrag, beredskapsarbetets risk- och sårbarhetsanalys och de omvärlds- och behovsanalyser som ligger till grund för den årliga verksamhetsplaneringen.

För att följa kunskapsutvecklingen har Folkhälsomyndigheten en löpande omvärldsbevakning och utbyte med andra nationella och internationella aktörer. Det görs övergripande inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning, inom Expertrådet för klimatanpassning och inom Miljömålsrådets och miljömålsmyndigheternas arbete. Folkhälsomyndigheten representerar också Sverige i arbetsgruppen Health in Climate Change (HIC) (17) som är en del av Världshälsoorganisationens (WHO:s) miljöhälsoprocess (18). Arbetsgruppen ska bland annat bidra till att medlemsländerna kan uppnå målen om klimat och hälsa i ministerdeklarationerna, där den senaste är Budapestdeklarationen som bland annat fokuserar på åtgärder för att minska riskerna för ohälsa från klimatförändringen. Inför Budapestkonferensen 2023 tog HIC fram skriften ”Zero regrets” om att stärka åtgärder för hälsa i klimatarbetet (19). WHO:s miljöhälsoprocess går hand i hand med arbetet inom Miljömålsrådets programområde Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling (14). Myndigheten deltar även i en arbetsgrupp inom IANPHI som bildats för att skapa internationellt samarbete om minskade klimatutsläpp och klimatanpassning (20).

Klimatförändringens konsekvenser är en av vår tids största utmaningar, men anpassningen kan samtidigt innebära att vi tar oss an en samhällsomställning som är nödvändig även ur andra perspektiv (21). Det hälsorelaterade klimatanpassningsarbetet kopplar till många andra samhällsmål, såsom mål för boende och samhällsplanering, säkerhetspolitik och klimatpolitik. Nedan redovisas kopplingar till samhällsmål som särskilt styr och stödjer Folkhälsomyndighetens verksamhet.

Klimatförändringen kan försämra förutsättningarna för att nå det övergripande målet för folkhälsopolitiken – att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (22). De åtta folkhälsopolitiska målområdena ger vägledning för Sveriges folkhälsoarbete.

Folkhälsomyndigheten har ansvar för att samordna folkhälsoarbetet och ska bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa. Det målområde som har tydligast koppling till klimatanpassning är Boende och närmiljö .

Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling (23, 24) är ett ramverk som styr och stödjer klimatanpassningsarbetet. De globala målen är integrerade och inkluderar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Flera mål har stark koppling till klimatanpassning och hälsa: Bekämpa klimatförändringarna (mål 13), God hälsa och välbefinnande (mål 3), Rent vatten och sanitet för alla (mål 6), Minskad ojämlikhet (mål 10), Hållbara städer och samhällen (mål 11) och Ekosystem och biologisk mångfald (mål 15).

Folkhälsomyndigheten arbetar med och bidrar aktivt till flera av de globala målen och delmålen i Agenda 2030. Myndigheten deltar i GD-Forum som är en plattform för samverkan mellan svenska myndigheter för att genomföra Agenda 2030 i statsförvaltningen. Myndigheten är också en av de indikatoransvariga myndigheterna i Statistiska centralbyråns uppföljning av Agenda 2030-målen.

Klimatförändringen och klimatanpassningsarbetet påverkar också möjligheten att nå det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik, Generationsmålet, och flera av de 16 miljökvalitetsmålen (25). Generationsmålet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Klimatförändringen leder till stora förändringar för biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster. Indirekt får det konsekvenser för folkhälsan och för till exempel gröna näringar, kulturarv, turism och friluftsliv. Flera miljökvalitetsmål har koppling till hälsa och klimatanpassning, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö och Ett rikt växt och djurliv.

Myndigheten har i uppdrag att främja jämställdhet och bidra till det jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (26), och det är relevant att beakta även i anpassningen till ett förändrat klimat. Bland annat uttrycker delmålet Jämställd hälsa att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för att ha en god hälsa. Därför behövs exempelvis kunskap om hur skyddsfaktorer och riskfaktorer för ohälsa vid ett förändrat klimat fördelar sig efter kön.

I den nationella säkerhetsstrategin konstaterar regeringen att klimatförändringen redan i dag medför konsekvenser för vår nationella säkerhet (27). Den hotar bebyggelse, infrastruktur, naturmiljön och människors liv och hälsa, och den kan förändra produktionsförutsättningarna inom gröna näringar och andra delar av näringslivet.

Den nationella säkerhetsstrategin beskriver nationella säkerhetsintressen och pekar ut tre strategiska fokusområden och målbilder för 2030. I fokusområdet Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige ingår en målbild om att Sverige genom klimatanpassning blir mer motståndskraftigt mot klimatförändringar. Strategin omsätts i konkret handling inom ramen för regeringens arbete, bland annat genom styrning av myndigheter, där Folkhälsomyndigheten är en av många beredskapsmyndigheter och ingår i beredskapssektorn Hälsa, vård och omsorg.

Klimatanpassning handlar om att vidta åtgärder för att mildra, och om möjligt undanröja, de negativa klimateffekter som redan märks i dag och som inte går att förhindra i framtiden. Det kan också vara att utnyttja de möjligheter som kan uppstå till följd av klimatförändringen. Klimatanpassning innebär att planera för dagens situation men även för årtionden framåt och in i nästa århundrade.

Klimatanpassning handlar inte om åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, men ju mer utsläppen minskar, desto mindre blir klimateffekterna och behovet av klimatanpassning. Klimatanpassning måste dock ske oavsett kommande utsläppsminskningar, eftersom trögheten i klimatsystemet gör att redan gjorda utsläpp kommer att påverka klimatet i decennier framöver. Det finns också synergier mellan anpassningen till ett förändrat klimat och arbetet för utsläppsbegränsning. Till exempel kan åtgärder för mer grönska i städerna mildra effekterna av skyfall och värmeböljor, samtidigt som grönskan kan bidra till mer attraktiva cykelvägar och promenadvägar som i sin tur gör att bilen används mer sällan.

Att klimatanpassa ett samhälle eller en verksamhet innebär i första hand en löpande och långsiktig anpassning till nya förutsättningar, genom att förändra processer, metoder och strukturer. Det behövs även en anpassad krisberedskap för naturhändelser såsom skyfall, värmeböljor och översvämningar.

I förordning (2018:1428) om myndigheternas klimatanpassningsarbete definieras klimatanpassning som åtgärder som syftar till att skydda miljön, människors liv och hälsa samt egendom genom att samhället anpassas till de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra.

Våren 2024 presenterade regeringen den reviderade nationella strategin för klimatanpassning och sin handlingsplan för de kommande fem åren (1).

Strategin innehåller det nationella målet för klimatanpassning:

Med en samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning fungerar samhället väl i det förändrade klimatet. Naturmiljön har god förmåga att återhämta sig och ekosystemens resiliens har stärkts. Samhällets aktörer, inklusive privata och offentliga på alla administrativa nivåer, hanterar risker, sårbarheter och möjligheter i beslutsfattande. Klimatanpassning är integrerad i relevanta verksamheter och ansvarsområden.

Strategin uttrycker också tio stora utmaningar för Sverige, och att klimatanpassningsarbetet bör bedrivas utifrån tio vägledande principer: hållbar utveckling, ömsesidighet, vetenskaplig grund, försiktighetsprincipen, integrering av anpassningsåtgärder, flexibilitet, hantering av osäkerhetsfaktorer och riskfaktorer, tidsperspektiv och transparens.

För att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige och ge underlag till fortsatt arbete har regeringen tillsatt Nationella expertrådet för klimatanpassning (28). Expertrådet ska vart femte år lämna underlag för den nationella klimatanpassningsstrategin.

I januari 2019 trädde förordning (2018:1428) om myndigheternas klimatanpassningsarbete i kraft, vilken omfattar länsstyrelserna och 32 nationella myndigheter, däribland Folkhälsomyndigheten. Förordningen förtydligar skyldigheten att arbeta med klimatanpassning genom att ställa krav på att varje myndighet ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning, inom sitt ansvarsområde och inom ramen för sitt uppdrag.

Förordningen ställer också krav på struktur och systematik i klimatanpassningsarbetet:

• Arbetet ska utgå ifrån en klimat- och sårbarhetsanalys för klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet.
• Arbetets inriktning ska uttryckas i aktuella och mätbara mål som bidrar till att regeringen når sina mål med klimatanpassning.
• Arbetets utformning ska specificeras i en handlingsplan för hur myndighetens mål för klimatanpassning ska nås.
• Arbetet ska regelbundet följas upp och utvärderas i syfte att fortlöpande förbättra arbetet.
• Myndigheten ska också ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingar, i den mån det är möjligt.

Ingen nationell myndighet har övergripande ansvar för klimatanpassningen i Sverige. Förordningen ger SMHI i uppdrag att ansvara för metodutveckling, rådgivning och utbildning med anledning av förordningen, och det görs genom Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning (29). Nationellt kunskapscentrum driver och förvaltar även webbportalen Klimatanpassning.se i syfte att stödja olika aktörer i samhället i arbetet med klimatanpassning. Bakom webbportalen står Myndighetsnätverket för klimatanpassning (30), där Folkhälsomyndigheten deltar sedan 2014. Utöver detta fick Boverket ett särskilt uppdrag 2018 om att samordna det nationella klimatanpassningsarbete som rör den byggda miljön (31).

1. Regeringen. Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (Skr. 2023/24:97). Regeringen; 2024.
2. IPCC. Climate Change 2023: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Geneva, Switzerland; 2023.
3. IPCC. Climate change 2022: Impacts, adaptation and vulnerability. Geneva, Switzerland; 2022. Hämtad från: https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg2/.
4. Folkhälsomyndigheten. Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys. Solna; 2024. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/halsokonsekvenser-av-klimatforandring-i-sverige-en-risk-och-sarbarhetsanalys/.
5. Folkhälsomyndigheten. Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner och informationsmaterial. Folkhälsomyndigheten; 2022 [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/krisberedskap/varmeboljor.
6. Folkhälsomyndigheten. Värme och människa i bebyggd miljö. Kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme. 2019. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/varme-och-manniska-i-bebyggd-miljo--kunskapsstod-for-atgarder-som-minskar-halsoskadlig-varme/.
7. Folkhälsomyndigheten. Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer – Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning. 2019. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kartlaggning-av-bebyggelse-med-risk-for-hoga-temperaturer--metodbeskrivning-av-gis-verktyg-utifran-marktackning/.
8. WHO. Mental health and Climate Change: Policy Brief. WHO; 2022. Hämtad från: https://www.who.int/publications/i/item/9789240045125.
9. Folkhälsomyndigheten. Barn och unga upplever klimatoro – Ett kunskapsstöd om klimatoro hos barn och unga. Folkhälsomyndigheten; 2023.
10. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata och FolkhälsoStudio. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser/folkhalsodata-och-folkhalsostudio/.
11. Folkhälsomyndigheten. Hälsoskydd. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/halsoskydd/.
12. Folkhälsomyndigheten. Planerad hälsoskyddstillsyn 2022-2025. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/halsoskydd/planerad-halsoskyddstillsyn/.
13. Folkhälsomyndigheten. Övervakning och rapportering av smittsamma sjukdomar. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/overvakning-och-rapportering/.
14. Folkhälsomyndigheten. Hälsa som drivkraft för miljömålen. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/miljorelaterad-halsa/samverkan-inom-miljohalsa-och-halsoskydd/halsa-som-drivkraft-for-miljomalen/.
15. Livsmedelsverket. Samverkan för ett hållbart livsmedelssystem. Livsmedelsverket; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/samarbeten-och-projekt/samarbeten/samverkan-for-ett-hallbart-livsmedelsystem.
16. Folkhälsomyndigheten. En hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion - återredovisning av regeringsuppdrag. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/e/en-hallbar-och-halsosam-livsmedelskonsumtion-aterredovisning-av-regeringsuppdrag/.
17. WHO. Working Group on Health in Climate Change (HIC). WHO; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.who.int/europe/groups/european-environment-and-health-task-force-ehtf/working-group-on-health-in-climate-change-%28hic%29.
18. Folkhälsomyndigheten. WHO:s miljöhälsoprocess. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/miljohalsa-och-halsoskydd/miljorelaterad-halsa/samverkan-inom-miljohalsa-och-halsoskydd/internationellt-arbete/whos-miljohalsoprocess/.
19. Folkhälsomyndigheten. Zero regrets – stärk åtgärder för hälsa i klimatarbetet. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/z/zero-regrets-stark-atgarder-for-halsa-i-klimatarbetet/.
20. IANPHI. Climate change working group. IANPHI; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://ianphi.org/about/working-groups.html.
21. Romanello M, Napoli Cd, Green C, Kennard H, Lampard P, Scamman D, et al. The 2023 report of the Lancet Countdown on health and climate change: the imperative for a health-centred response in a world facing irreversible harms. The Lancet. 2023;402(10419):2346-94. DOI:10.1016/S0140-6736(23)01859-7.
22. Folkhälsomyndigheten. Den nationella folkhälsopolitiken. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/samordning-av-folkhalsopolitiken/den-nationella-folkhalsopolitiken/.
23. Folkhälsomyndigheten. Agenda 2030 för hållbar utveckling. Folkhälsomyndigheten; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/.
24. Regeringkansliet. Agenda 2030 och globala målen. [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/.
25. miljömål S. Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Naturvårdsverket; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/.
26. Jämställdhetsmyndigheten. Sverige ska vara ett jämställt land. [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhet-i-sverige/.
27. Regeringen. Nationell säkerhetsstrategi (Skr. 2023/24:163). Regeringen; 2024.
28. Nationella expertrådet för klimatanpassning. Vårt uppdrag. [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://klimatanpassningsradet.se/vart-uppdrag.
29. SMHI. Kunskapscentrum för klimatanpassning. [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: https://www.smhi.se/tema/nationellt-kunskapscentrum-for-klimatanpassning.
30. Klimatanpassning.se. Om oss. SMHI; [citerad 2024-12-15]. Hämtad från: http://www.klimatanpassning.se/om-oss.
31. Regeringen. Uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. M2018/01716/KI. Regeringen; 2018.