Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här kan du som rektor eller lärare ladda ner brevet som du ska skicka till berörda vårdnadshavare, innan enkäten genomförs i din skola.

Presentationsmaterial om rekommendationerna för skärmanvändning i gruppen ungdomar 13–18 år. Materialet kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Affisch med information om det skydd mot infektioner som rekommenderas under graviditet och erbjuds nyfödda. Riktar sig till gravida, blivande föräldrar och personal inom mödrahälsovården.

Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 visar att användningstiden för digitala enheter har minskat i åldersgruppen 9–12 år. Något som Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer har bidragit till.

Neurologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet.

Beskrivning av ett projekt med syfte att utvärderar de insatser som erbjuds barn till psykiskt sjuka föräldrar i hälso- och sjukvården. Projektet genomfördes av Region Skåne i samarbete med Lunds universitet.

Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning om spel om pengar som riktade sig till unga i åldern 16–19 år och till föräldrar med barn i den åldern.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Grästorps kommun i samarbete med Högskolan i Väst.

Här hittar du som jobbar med barn och unga material du kan använda för kompetensutveckling, information till föräldrar och inspiration för dialog.

Rapporten sammanfattar kunskaper från en enkätstudie om föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) och även kopplingen till psykisk hälsa i Sverige idag.

Presentationsmaterialet handlar om rekommendationerna för barn 0–5 års skärmanvändning och kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Ett informationsblad till föräldrar som beskriver sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet för barn och ger en överblick av vilka vaccinationer som ges vid vilken ålder inom BVC och elevhälsan. Översättningar finns till andra språk.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

Nationella vaccinationsprogram följs genom studier av sjukdomsförekomst, mikrobiologi, vaccinationstäckning, immunitet och attityder till vaccination.

Balans i vardagen handlar om att skärmtid inte ska tränga undan sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Nu startar den stora satsning som ger barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Från måndagen den 15 september kommer vårdnadshavare att kunna logga in på webbplatsen fritidskortet.se och använda stödet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Vad vi äter påverkas och styrs till stor del av hur mat marknadsförs, prissätts och görs tillgänglig. Här beskriver vi hur offentliga styrmedel kan användas för att skapa bättre förutsättningar för en hälsosam livsmedelskonsumtion.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.