Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det finns möjlighet för myndigheter, forskare och andra aktörer att ta del av data från Skolbarns hälsovanor. Här finner du information om hur du går tillväga att ta ut data.

Här hittar du våra lägesrapporter som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige och omvärlden för influensa, covid-19 och RS-virus. De publiceras regelbundet under perioder med förhöjd smittspridning och ersätter de tidigare separata veckorapporterna för respektive sjukdom.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tobaksvaror, till exempel cigaretter och snus. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav. Här hittar du även information om förteckningen över ingrediensrapporterade tobaksvaror.

Här hittar du information och statistik om hur konsumtionen av alkohol, användningen av tobaks- och nikotinprodukter, användningen av narkotika och dopningsmedel och omfattningen av spel om pengar ser ut och förändras.

Vi följer matvanorna i befolkningen genom olika nationella undersökningar. Frågorna som ställs i undersökningarna kan ge en indikation på hur matvanorna i befolkningen utvecklas. Här hittar du statistik om barns och vuxnas matvanor.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Här kan du skapa egna interaktiva diagram, kartor och presentationer för att se mönster och visualisera folkhälsostatistik. Med FolkhälsoStudio får du verktyg för att följa utvecklingen över tid, jämföra data mellan regioner och kommuner, och anpassa presentationer efter dina behov.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om RS-virusinfektion från säsongen 2024/2025.

Behovet av att förebygga användning av tobaks- och nikotinprodukter uppmärksammas årligen av Världshälsoorganisationen, WHO. Årets tema för Tobaksfria dagen belyser hur tobaks- och nikotinprodukter är attraktiva för unga men också att det går att förebygga användningen.

Syftet med mötet med tillverkare och importörer avseende säkerhetsmärkning var att få in synpunkter på hur antalet varianter av säkerhetsmärkningar på den svenska marknaden kan minska för att förenkla och underlätta kontrollen av en tobaksvaras äkthet.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos gravida. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för gravida.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Många plattformar och appar är utformade för att snabbt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att vi ska vilja använda dem mer och mer. Det innebär risk för beroendeliknande användning av digitala medier.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tobaksfria nikotinprodukter, till exempel nikotinportioner och vitt snus. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav. Här hittar du även information om förteckningen över anmälda tobaksfria nikotinprodukter.