Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mediemyndighetens rapport Ungar & medier 2025 visar att användningstiden för digitala enheter har minskat i åldersgruppen 9–12 år. Något som Folkhälsomyndighetens skärmrekommendationer har bidragit till.

Här kan du läsa lägesrapporter om vinterkräksjuka (calicivirus) som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige. Rapporterna publiceras varannan vecka från att epidemin startar.

Salmonella spp. ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Mässling ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Listeria monocytogenes ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Hepatit B ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.

Under 2025/2026 görs den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Undersökningen kommer visa hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det hemma och i skolan och på fritiden. Här får du information hur undersökningen går till.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här finns regler som är viktiga att känna till för att få servera alkohol. Informationen riktar sig främst till dig som vill ansöka om ett serveringstillstånd.

Legionella spp ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.

Folkhälsomyndigheten följer upp antibiotikaförsäljning i öppenvård, tandvård och slutenvård. Här hittar du information om statistiken, mål och indikatorer samt var du kan hitta nationell och internationell statistik.

Här hittar du information om hur du beställer mikrodata eller aggregerade data från Folkhälsomyndigheten. Våra data är sekretessbelagda, men kan lämnas ut efter en särskild prövning. På denna sida får du veta hur du gör för att beställa data och vad du behöver tänka på.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Denna veckorapport publicerades den 9 februari 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 5 (29 januari–4 februari 2024).

Hur ser konsumtionen av alkohol ut i Sverige? På de här sidorna kan du hitta information om konsumtionen i befolkningen, i olika grupper och bland barn och unga.

Denna veckorapport publicerades den 26 januari 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 3 (15–21 januari 2024).

Denna veckorapport publicerades den 15 november 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 45 (4–10 november 2024).

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 december 2019. Gäller från och med: 15 januari 2020.