Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna lägesrapport publicerades den 20 mars 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 11 (9–15 mars 2026).

Vissa grupper löper en ökad risk att bli allvarligt sjuka av pneumokocker. Därför ingår vaccination mot pneumokocker i ett nationellt vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Pneumokocker är en typ av bakterier som kan orsaka lunginflammation och öroninflammation, men också allvarliga infektioner såsom hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.

Registrering av uppgifter om HPV-vaccinationer startades 2006 inom ramen för ett forskningsprojekt. Sedan 2013 rapporteras vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till det nationella vaccinationsregistret.

Denna lägesrapport publicerades den 18 december 2025 och redovisar läget för iGAS vecka 50 (8–14 december 2025).

Vaccination mot HPV minskar risken för cancer i livmoderhalsen, och skyddet varar under lång tid. Särskilt effektiv är vaccinationen som ges tidigt, inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det visar en ny långtidsuppföljning från forskare vid bland annat Folkhälsomyndigheten.

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn – barnvaccinationsprogrammet – erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Information från Folkhälsomyndigheten

En del vaccinationer behövs för att ge ett grundskydd, medan andra blir aktuella vid graviditet, högre ålder, vissa sjukdomar eller inför resor. Här beskriver vi vilka vaccinationer som kan vara aktuella i olika situationer och faser av livet.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Vården måste vara tillgänglig för alla som behöver den.

Vaccinationer är en viktig komponent i folkhälsoarbetet genom att förebygga och minska allvarlig sjukdom. Kikhosta orsakas av en bakterie som sprids mellan människor och under 2024 har antalet fall av kikhosta ökat kraftigt. Här intervjuas Nina-Mariia Alakulju som är samordningsbarnmorska i

Hitta allmän information om statistik på nationell, regional och kommunal nivå om vaccinationer som ges i Sverige inom barnvaccinationsprogrammet, till exempel mot mässling, difteri eller HPV. Du hittar även statistik om covid-19-vaccinationer.

Smittspridningen av covid-19 har ökat sedan i början av sommaren, från låga nivåer. I samband med återgång till arbete och skola kan smittspridningen öka ytterligare.

Fram till nyår är det möjligt att vaccinera sig mot covid-19 och influensa för rekommenderade grupper. Täckningen behöver öka ytterligare, i synnerhet bland personer med hemtjänst och yngre personer i medicinsk riskgrupp.

I Sverige erbjuds vaccinationer på flera olika sätt. Här kan du läsa om hur de erbjuds och om vad som avgör formerna.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Nu sprids flera smittsamma sjukdomar. De kan orsaka allvarlig sjukdom hos en del personer. På den här sidan finns råd om vad du kan göra för att minska risken att bli smittad och att smitta andra.

Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) följs genom studier av vaccinationstäckning, vaccineffekt och säkerhet.

Affisch med information om det skydd mot infektioner som rekommenderas under graviditet och erbjuds nyfödda. Riktar sig till gravida, blivande föräldrar och personal inom mödrahälsovården.

Smittspridningen av covid-19 pågår och väntas öka i Sverige under vintern. För personer som är 65 år och äldre, gravida eller tillhör riskgrupp, är det hög tid att vaccinera sig för att minska risken för allvarlig sjukdom och död. Hittills har 42 procent av de som är  65 år eller äldre tagit höstens vaccination.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Våren 2025 vaccinerades mer än 400 000 personer med en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19. Här presenteras resultaten från en registerbaserad kohortstudie som utvärderade skyddseffekten av covid-19-vaccination mot slutenvård på grund av covid-19.

Det nationella särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper ska säkerställa att de som löper en ökad risk att bli smittade eller allvarligt sjuka av en infektion erbjuds ett skydd genom vaccination.

Nationella vaccinationsprogram följs genom studier av sjukdomsförekomst, mikrobiologi, vaccinationstäckning, immunitet och attityder till vaccination.

Hösten 2024 vaccinerades 65 procent av Sveriges befolkning 65 år och äldre med en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19. Här presenteras resultaten från en registerbaserad kohortstudie som utvärderade skyddseffekten av covid-19-vaccination mot slutenvård på grund av covid-19.

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot difteri och stelkramp. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade vuxna bör erbjudas kompletterande vaccination.