Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Fler barn och unga ska få en aktiv och utvecklande fritid med Fritidskortet. Nu lanseras webbplatsen fritidskortet.se med information för utförare, vårdnadshavare och unga själva.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Under 2025/2026 görs den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Undersökningen kommer visa hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det hemma och i skolan och på fritiden. Här får du information hur undersökningen går till.

Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare bland vuxna men minskar bland unga.

Hälsoekonomi handlar om att analysera kostnader och effekter inom hälso- och sjukvård och andra sektorer som arbetar med hälsorelaterade frågor. Målet är att ge underlag för välgrundade prioriteringar, så att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt. Det handlar inte om att spara pengar, utan om att maximera hälsoeffekterna med de resurser som finns tillgängliga.

Varje vecka publicerar vi en lägesrapport om influensa, covid-19 och RS-virus. Aktuell lägesrapport om luftvägsvirus

Sekvensering och genetisk typning av SARS-CoV-2 görs av Folkhälsomyndigheten vid specifika frågeställningar som kräver djupare sekvensanalys.

För att få tillverka sprit och alkoholdrycker krävs att du är godkänd som upplagshavare eller som skattebefriad förbrukare för sådana varor. Motsvarande krav gäller för innehav av en destillationsapparat eller delar till en sådan apparat. Du som tillverkar alkoholdrycker behöver även lämna in

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och

Mässling ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Hepatit B ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Listeria monocytogenes ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Salmonella spp. ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Med dagens behandling lever personer med hiv lika länge och med samma möjligheter till god livskvalitet som andra. Hiv är alltså inte livshotande, utan en kronisk sjukdom. Men medicinering behöver pågå livet ut, precis som vid de flesta andra kroniska sjukdomar. Ofta räcker en tablett om dagen för ett bra behandlingsresultat och många har inga biverkningar.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Här hittar du som arbetar med folkhälsa fakta, material och redskap för ditt arbete, samt exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa barns och ungas hälsa över tid och för att identifiera områden där det kan behövas insatser för att främja barns och ungas hälsa.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

För att du lättare ska kunna använda Indikatorlabbet och få ut så mycket kunskap som möjligt har vi samlat material som kan hjälpa dig i ditt arbete. Här finns instruktionsfilmer, övningsuppgifter och inspirerande intervjuer för att se hur andra har använt Indikatorlabbet.

Vi visade en utställning med delar av det nuvarande stödet för folkhälsoarbete. Vid varje station blev det dialoger kring hur vi bäst utformar och paketerar stöd framöver. Här har vi sammanställt de stöd som presenterades.

Vanliga symtom på covid-19 är feber, förkylning och hosta. Covid-19 är lindrig för de allra flesta men kan ge allvarlig sjukdom hos en del. Vaccination skyddar effektivt mot att bli allvarligt sjuk eller dö i covid-19 och rekommenderas till vissa grupper.