Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport publicerades den 14 november och redovisar läget vecka 45 (3–9 november 2025).

Ett faktablad på arabiska till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar är mycket smittsamma och kan vara allvarliga. Att vaccinera sig är det mest effektiva skyddet mot sjukdomarna. Svensk version: Till dig som ska vaccineras mot difteri, stelkramp och kikhosta Via länken finns även faktabladet på andra…

Fördjupning avsedd i första hand att ge vården möjlighet att svara på frågor om influensavaccinationen.

Denna veckorapport publicerades den 20 december 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 50 (9–15 december 2024).

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Denna veckorapport publicerades den 05 december 2024 och redovisar läget för covid-19 vecka 48 (25 november 2024–01 december 2024).

Rapporten visar att cirka 96 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Den 4 juni 2025 inleds hajj, den muslimska vallfärden till Mecka i Saudiarabien. Många från Sverige väntas resa dit. Före och under resan är det viktigt för resenärer att vidta åtgärder som skyddar mot sjukdomar som kan spridas när många människor samlas på samma plats.

Från den 1 april kan den som rekommenderas en vårdos av vaccin mot covid-19 vaccinera sig. Smittspridningen av covid-19 sker även under vår och sommar och ett skydd året runt är viktigt för de som löper en hög risk att bli allvarligt sjuka.

Rapporten visar att personer 65 år och äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under efterföljande vinter, än de som avstod en påfyllnadsdos.

Folkhälsomyndigheten har rekommendationer riktade till resenärer från och till områden där det pågår samhällsspridning av mpox.

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i åtta regioner i september 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Med anledning av spridningen av mpox i flera afrikanska länder har Folkhälsomyndigheten tagit fram rekommendationer. Det finns rekommendationer för den som reser till Sverige från områden där smittspridning förekommer och för den som planerar att resa dit.

WHO har beslutat att spridningen av sjukdomen mpox ska klassas som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC). Flera afrikanska länder är drabbade, framför allt Demokratiska republiken Kongo.

Kikhosta kan vara livshotande för små barn, och antalet rapporterade fall av sjukdomen fortsätter att öka i Sverige. Därför är det viktigt att vaccinera små barn och att skydda spädbarn från smitta. Även gravida bör vaccinera sig.

Vägledningen är ett stöd för verksamhetsansvariga i bedömningen av vilka vaccinationer som kan vara aktuella för olika personalgrupper.

SARS-CoV-2 ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 3 (13–19 januari 2025).

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

En internationell studie ska undersöka effekten av en tredje dos vaccin mot mpox. I det EU-finansierade projektet deltar forskare från universitet och kliniker i Sverige, Belgien, Frankrike och Irland. Folkhälsomyndigheten leder arbetet.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Beslut om vilka vaccinationer som ska ingå i nationella vaccinationsprogram fattas av regeringen baserat på underlag som Folkhälsomyndigheten tar fram. Processen involverar även andra myndigheter, externa experter och ett öppet remissförfarande för allmänheten.