Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Vi har ett löpande uppdrag att uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas. Denna rapport presenterar scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 30 april 2021 i Sverige. Hänsyn har tagits till ökad smittsamhet hos

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Rapporten beskriver nationella myndigheters arbete inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) under 2022. Syftet är att redovisa vilket arbete som myndigheterna har bedrivit, men också att svara på om det har gjorts i enlighet med

Rapporten presenterar resultatet av en befolkningsundersökning om kunskaper och attityder till psykisk ohälsa och suicid. Den vänder sig till yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan underlaget vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, jämlikhets-…

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Publikationen sammanfattar kunskapsläget om vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid…

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Rapporten presenterar resultat från en omfattande registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

Rapporten jämför effekterna av de olika strategierna i Finland och Sverige avseende skolor, på spridningen av SARS-CoV-2. Den kan användas som ett kunskapsunderlag vid ställningstagande till om skolstängning är aktuell.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Denna kartläggande litteraturöversikt sammanställer svenska och internationella hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). En bedömning görs även av kunskapsläget om insatsernas kostnadseffektivitet uttryckt i kostnad

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor och pornografi, relationer och egenmakt, reproduktiv hälsa, sex mot ersättning och sexuella trakasserier och våld.

Rapporten presenterar resultat från en litteraturöversikt av internationell forskning. Den visar vilka hinder och möjligheter som skolpersonal och elever upplever för att upprätthålla rökfria miljöer i skolan. Rapporten vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och

This report describes a health economic evaluation that investigates the potential cost-effectiveness of an extension of the national vaccination programme for children against human papilloma virus to also include boys. Today, only girls are offered vaccination within the national vaccination

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

Rapporten vänder sig till personer som möter barn och unga i sitt arbete eller som arbetar med psykisk hälsa. Studien använder diskussioner på sociala medier för att undersöka ungdomars syn på tiden efter covid-19-pandemin som präglas av flera på

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.