Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Folkhälsomyndigheten har tittat på den sammanställda forskningen om riskfylld lek för barn. Sammanställningen visar att utomhuslek med inslag av risker ofta har positiva effekter på barns hälsa och utveckling.

God tillgång och tillgänglighet till kvalitativ och varierande natur med möjlighet till friluftsliv och rekreation främjar fysisk aktivitet, återhämtning och barns motoriska utveckling. För att skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer är det till exempel viktigt att planera så att alla, oavsett

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen klassar sju opioider som narkotika och två som hälsofarliga varor. Sju av dem tillhör nitazengruppen.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse och fysisk aktivitet.

Välkommen till en e-utbildning om att arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för en god och jämlik hälsa. Använd den för att lära dig mer eller använd vårt stödmaterial för att höja kunskapen hos andra.

Här finns material för dig som vill sprida kunskap om god och jämlik hälsa till fler i din organisation. Det kan användas i många olika sammanhang – från korta inslag under möten till halvdagsutbildningar och workshops.

Den 15 juni 2026 sändes ett webbinarium om hur rörelse i skolan kan bidra till både lärande och hälsa.

Här hittar du information om användning av alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANTS) under de senaste 12 månaderna. En person som har två bruk kan till exempel både ha en riskkonsumtion av alkohol och ett riskabelt spelande under de senaste 12 månaderna.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Hälsoekonomi handlar om att analysera kostnader och effekter inom hälso- och sjukvård och andra sektorer som arbetar med hälsorelaterade frågor. Målet är att ge underlag för välgrundade prioriteringar, så att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt. Det handlar inte om att spara pengar,

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Mat är en förutsättning för liv och hälsa. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de största riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död i Sverige. Vad och hur mycket vi äter påverkar också miljön och klimatet.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Här finns material om naturens och kulturens betydelse för hälsan.