Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Vaccinationer är en viktig komponent i folkhälsoarbetet genom att förebygga och minska allvarlig sjukdom. Kikhosta orsakas av en bakterie som sprids mellan människor och under 2024 har antalet fall av kikhosta ökat kraftigt. Här intervjuas Nina-Mariia Alakulju som är samordningsbarnmorska i

Folkhälsomyndigheten ansvarar för en samordnad uppföljning inom alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelområdet. Detta inkluderar ett uppföljningssystem, Indikatorlabbet, med indikatorer på nationell, regional och lokal nivå. I Indikatorlabbet tillgängliggörs data för att stödja arbetet

Denna lägesrapport publicerades den 19 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 11 (9–15 mars 2026).

Här hittar du information om vilka regler som gäller för tillverkning och handel med alkoholdrycker samt definitioner och begrepp som du behöver känna till. Du som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ansvarar för att de uppfyller lagstiftningens krav.

Antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt men stadigt i Sverige. Särskilt oroande är utvecklingen av bakterier som producerar ESBL-CARBA. Samtidigt syns en inbromsning i försäljningen av antibiotika. Det visar årets Swedres-Svarm-rapport.

Säsongen för RS-virus har startat och smittspridningen väntas öka under den kommande perioden. Det är viktigt att skydda de allra yngsta och äldsta i befolkningen mot smitta, eftersom de löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

Mat är grunden för liv och hälsa och är särskilt viktig för barns och ungdomars tillväxt och utveckling. Den här sidan beskriver hur barns matvanor ser ut över tid, hur de följs upp och vilka indikatorer som används i undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Uppföljningen av vaccinationerna mot covid-19 har omfattat många olika grupper men begränsas nu främst till personer 65 år och äldre. På denna sida beskrivs vaccinationstäckning och uppföljningen av vaccinationernas effekter.

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 49 (2–8 december 2024).

Denna lägesrapport om invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) publicerades den 5 december 2025 och redovisar läget för vecka 48 (24–30 november 2025).

Denna lägesrapport publicerades den 5 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 9 (23 februari–1 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 19 februari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 7 (9–15 februari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 22 januari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 3 (12–18 januari 2026).

RS-virus övervakas med hjälp av frivillig rapportering från Sveriges mikrobiologiska laboratorium mellan oktober till maj. Här finns information för dig som arbetar på laboratorium eller barnklinik om hur du ska rapportera fall av RS-virus.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Läkemedlet Truvada har fått indikationen preexpositionsprofylax (PrEP) för hiv för att det minskar risken för infektion med hiv-1, och därför har Folkhälsomyndigheten gjort en översikt över aktuell kunskap om PrEP. Det är dock inte en systematisk litteraturöversikt utan en sammanställning av

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2024 anmäldes 4365 fall av gonorré motsvarande en incidens av 41 fall per 100 000 invånare, vilket är på samma nivå som 2023 (n=4215, incidens 40). Under den senaste tioårsperioden har gonorréincidensen ökat med i genomsnitt nio procent per år (figur 1). Den uppåtgående trenden bröts…

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 3245 fall av gonorré motsvarande en incidens av 31 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2018 (n=2715) (figur 1). Av de rapporterade fallen 2019 var 73 procent (n=2354) män. Sedan 2009 har antalet gonorréfall ökat med cirka15 procent i Sverige. Ökningen…

Gonorré var på 1960- och 1970-talet en mycket vanlig, sexuellt överförd infketion. Den ger vanligen besvär från urinrör och silda men kan också vara asymtomatisk. En obehandlad infektion kan leda till sterilitet genom inflammation i bitestiklarna hos män och inflammation av äggledarna hos kvinnor. Som mest rapporterades i början av 1970-talet…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 anmäldes 4215 fall av gonorré motsvarande en incidens av 40 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med 2022 (32 per 100 000). Med undantag för åren 2020-2021 har gonorréfallen ökat stadigt under de senaste tretton åren (figur 1). Minskningen under…

Utfall och trend Under 2015 anmäldes 1 677 fall av gonorré (incidens 17 fall per 100 000 invånare). Det är en ökning med 26 procent jämfört med 2014 då 1 336 fall rapporterades (Figur 1). Sedan 2009 ses en signifikant ökning av gonorré i Sverige med i genomsnitt 15 procent årligen (95 % konfidensintervall: 12–17 procent). Figur…