Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett suicid drabbar många människor kring den som avlidit och kan leda till både sämre psykisk hälsa och högre suicidrisk hos de närstående. Stöd till de efterlevande är därför en viktig del av det suicidpreventiva arbetet.

Webbinarium inspelat 1 december 2023. Hur ser hälsan ut bland personer som lever med hiv? Hur är följsamheten till läkemedelsbehandling? Vilka biverkningar upplever de?

Webbinarium inspelat den 4 september 2023. Hur påverkas kroppen och sexualiteten av menscykeln? Hur är det att ha mens? Behövs det mer kunskap? Dessa frågor besvaras i en ny intervjustudie med unga i åldrarna 18 till 29 år som menstruerar.

Cannabis är den vanligaste narkotikan att använda, och de flesta använder narkotika för rusets skull. Det framgår av en ny europeisk undersökning där svar från 5 200 personer i Sverige ingår.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Här finns material som är utformat för att underlätta för aktörer på nationell, regional och lokal nivå att sprida kunskap, skapa förståelse och uppnå samsyn kring folkhälsopolitiken.

Vi utvecklar vår samverkan med ideella organisationer inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) utifrån ett folkhälsoperspektiv. Målet är att stärka den samlade kunskapen med erfarenheter och perspektiv från olika sammanhang.

Webbinarium inspelat den 11 oktober 2023. En kartläggande litteraturöversikt om tillgång till och användning av preventivmedel.

Andelen i befolkningen som spelar om pengar har generellt minskat de senaste åren. Samtidigt omsätts mer pengar på spelmarknaden och bland unga ökar spelandet.

Folkhälsomyndigheten presenterar resultaten från undersökningen i en grundrapport, liksom i olika temarapporter.

Narkotika används ofta för rusets eller för nöjes skull, men även av sociala skäl eller för att hantera psykisk ohälsa och andra hälsoproblem. Stigmatisering och oro för straff upplevs som hinder för personer som använder narkotika att söka och få vård. Dessa resultat är baserade på Sveriges deltagande i Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2024.

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

Sida och Folkhälsomyndigheten har ingått en ny överenskommelse för att ytterligare stärka samarbetet inom global hälsa och internationellt utvecklingssamarbete.

Webbinarium inspelat 28 januari 2025. I detta webbinarium presenterade vi Folkhälsomyndighetens klimat- och sårbarhetsanalys, diskuterade hälsokonsekvenser och samhällsanpassning samt delade erfarenheter kring förebyggande åtgärder.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.

Denna text riktar sig till dig som äger och sköter bostadsfastigheter, omsorgsboenden, skolor, förskolor och andra lokaler för allmänna ändamål. Här finns information om Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande inomhustemperatur.

I det här faktabladet beskriver vi befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom, både i Sverige och internationellt. Särskilt vanlig är föreställningen att ångesten är orsakad av personen själv och att man kan komma över sina problem genom att ta sig samman.

Befolkningen i Sverige lever allt längre och 70 procent upplever att de har en god hälsa. Men hälsan är fortsatt ojämlik, och på flera områden ökar skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. För att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoskillnaderna fram till år 2048 krävs ytterligare insatser, visar en ny rapport.

För att utveckla och utvärdera det stöd som erbjuds barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld stöttar Folkhälsomyndigheten 18 projekt, som alla samverkar med forskningsgrupper. Nedan finns en förteckning över samtliga 18 projekt med länkar till mer information om respektive projekt och respektive projekts slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Här finns information om vår samordning inom målområdet arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken…

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.