Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ungefär 1 procent av männen och mindre än 0,5 procent av kvinnorna i Sverige, har någon gång provat anabola androgena steroider (AAS).

Under 2025/2026 görs den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Undersökningen kommer visa hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det hemma och i skolan och på fritiden. Här får du information hur undersökningen går till.

Mässling är mycket smittsamt och kan ge allvarliga komplikationer. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till alla. Det är viktigt att ha ett skydd inför utlandsresor.

Med våra färdiga interaktiva faktablad kan du följa utvecklingen av hälsan och dess förutsättningar. Faktabladen visar rörlig grafik för ett urval av indikatorer, och du kan enkelt göra jämförelser på till exempel riket, län och kommun och mellan kön.

Hepatit B ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här presenteras fördjupade analyser och rapporter för ett urval av smittämnen inom de mikrobiella övervakningsprogrammen. Det kan röra sig om rapporter med mer detaljer eller som uppdateras ofta, resultat från program som tidigare varit aktiva, eller analyser som görs tillsammans med andra

Salmonella spp. ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Mässling ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Listeria monocytogenes ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här hittar du som arbetar med folkhälsa fakta, material och redskap för ditt arbete, samt exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Denna veckorapport publicerades den 21 mars 2025 och redovisar läget för covid-19 vecka 11 (10–16 mars 2025).

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Kortversionen av rapporten "Samma behov – andra förutsättningar" ger en övergripande bild av hälsoläget och sammanfattar de äldres berättelser, behov och förslag.

Här kan du läsa lägesrapporter om vinterkräksjuka (calicivirus) som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige. Rapporterna publiceras varannan vecka från att epidemin startar.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Metodbilagan är ett komplement till broschyren "Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa”. Här presenteras metodologiska aspekter från undersökningen vilket inkluderar urvalskriterier, antal personer som svarat på undersökning, mätinstrument, etik och hur den statistiska analysen genomförts.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

I rapporten redovisas vilken betydelse de statliga stimulansmedlen har haft för ungdomsmottagningarnas arbete med att främja ungas psykiska hälsa, förebygga psykisk ohälsa samt erbjuda behandling.

Denna lägesrapport publicerades den 20 mars 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 11 (9–15 mars 2026).