Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Rapporten presenterar resultat från en litteraturöversikt som kartlägger forskningen om risk- och skyddsfaktorer för tobaksdebut bland barn och unga i nordiska länder. Studierna undersöker flera olika slags faktorer som kan påverka tobaksdebuten. Rapporten vänder sig till dig som arbetar med

Höstens fjärde och sista Strategisnack kommer att fokusera på Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens arbete med strategin så här långt och framåt, samt på vilket sätt det kan knyta an till kommunernas och regionernas arbete.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

I rapporten redovisas data från den senaste undersökningen, i en studie som pågått sedan 1987, om allmänhetens kunskap, attityder och förhållningssätt till hiv.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar

Denna litteraturöversikt syftade till att sammanställa kunskap om risk- och skyddsfaktorer i relation till hiv/STI i samband med utlandsresor, samt kunskap om hiv/STI-förebyggande interventioner för utlandsresenärer. Sådan kunskap kan bidra till en diskussion om behov av framtida forskning,

I rapporten presenteras statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen utifrån procentandelar för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

Hur kan vi tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för späda barns hälsa och utveckling – redan från graviditeten och genom de allra första åren?

Hepatit B och C ska vara eliminerade i världen till år 2030, enligt Världshälsoorganisationens mål. Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett nytt kunskapsunderlag för hur arbetet kan bedrivas i Sverige där man konstaterar att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Talmanus till presentation: Tillsammans – en strategi mot

Information från Folkhälsomyndigheten

Psykisk ohälsa är betydligt vanligare än problemspelande. När det gäller sambandet, blir psykisk ohälsa för vissa en konsekvens av spelproblemen. Men för andra kan psykisk ohälsa komma före spelproblemen, eftersom vissa spelar för att dämpa sin ångest. Psykisk hälsa och spel (spelprevention.se) Din psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se)

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett suicid är inte alltid är en konsekvens av psykisk ohälsa. Men det finns en koppling mellan psykisk ohälsa och suicid på så vis att psykisk sjukdom är en riskfaktor för suicid. Suicidalt beteende i sig är inte en psykisk sjukdom, men ett psykiatriskt tillstånd såsom en depression, kan ligga bakom. Författarna Mishara och Chagnon (2016)…

Folkhälsomyndigheten arbetar med att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Bilaga 4. Tabell över relevanta preprint-artiklar (sökt 10 juni 2020) Författare Land Studiedesign Population Exponering (enligt studier) Utfall Ammerman, Brooke A. USA Tvärsnitt Allmänna befolkningen Upplevelser relaterade till Covid-19 Suicid tankar och beteende Cellini, Nicola, Canale, Natale,

Ett nätverk för sakkunniga i Sveriges samtliga regioner, med syfte att driva utvecklingen av en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning. Temagrupper inom nätverket: alkoholprevention, fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplats, hälsofrämjande förhållningssätt, hälsofrämjande primärvård, hälsofrämjande vårdmiljö, matvanor, psykisk hälsa, riktade hälsosamtal…