Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2013.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2022 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Statistik över antalet rapporterade fall och incidens för anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Nationella vaccinationsprogram följs genom studier av sjukdomsförekomst, mikrobiologi, vaccinationstäckning, immunitet och attityder till vaccination.

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Kort om antibiotikaförbrukning och -resistensläget i Sverige hos människa. Sammanfattat från Swedres-Svarm 2012.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

En multiresistent stam av E. coli-bakterien har fått fäste i Europa. Enligt en ny studie har förekomsten av nya mer resistenta former av en högrisk-klon ökat kraftigt de senaste åren, inklusive i Sverige.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Cirka 8 300 personer lever i Sverige idag med diagnosticerad hivinfektion, men alla som har hiv har inte kännedom om infektionen. De personer som lever med hiv utan att känna till att de har infektionen kan uppskattas som "mörkertalet" av samtliga personer som har hiv.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Haemophilus influenzae typ b (Hib) kan orsaka allvarliga infektioner som hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, särskilt hos barn. Vaccination mot Hib ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i samband med insatser mot salmonellainfektion.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.