Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Samhällsplaneringen formar de miljöer där människor lever och rör sig i det dagliga livet. Möjligheterna till vardagsrörelse påverkas av hur områden knyts ihop och om handel, skolor, grönområden och kollektivtrafik finns nära våra hem. När dessa platser är lätta att nå till fots eller med cykel stärks förutsättningarna för vardagsrörelse och ett mer aktivt liv.

Under Järvaveckan den 31 maj 2024 bjöd vi in till ett seminarium med syfte att inspirera till fysisk aktivitet, näringsrik mat och kultur- och fritidsaktiviteter med fokus på unga.

Filmer från webbinariet 28 april 2022. Under webbinariet presenterade forskare resultat kring hur skolfaktorer, mobbning och fysisk aktivitet påverkar barns och ungas mående. Även familjens socioekonomiska villkor samt nyanlända och asylsökande barns och ungas uppväxtvillkor belystes. Resultaten diskuterades i panelsamtal med myndigheter och organisationer.

Vi mår bra av friluftsliv. Friluftsliv handlar om att vara ute i natur- och kulturmiljö. Kontakten med naturen främjar både den fysiska och psykiska hälsan. På Folkhälsomyndigheten arbetar vi för att öka samhällets förutsättningar för människor att på lika villkor vistas i naturen och utöva friluftsliv och därigenom bidra till god folkhälsa.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordning och uppföljning inom friluftslivspolitikens nionde mål, friluftsliv för god folkhälsa. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla människor att kunna vistas ute i naturen.

Hur samhället planerar, bygger och förvaltar transportsystemet påverkar vilka transportmöjligheter som finns och hur människor rör sig i vardagen. Infrastruktur, trafikmiljöer och tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik avgör i praktiken vilka resealternativ som fungerar.

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Tillgång till friluftsområden och möjlighet att utöva friluftsliv har därför en viktig roll för folkhälsan.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

Rapporten är en kartläggande litteraturöversikt som presenterar kunskapsläget om effekter av insatser för att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande bland barn och unga.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

På fritiden finns många möjligheter till både organiserad och spontan rörelse, till exempel genom idrott, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Den här sidan ger dig en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja rörelse på fritiden.

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Barn behöver tillgång till en hälsofrämjande utemiljö där de kan röra sig och andas frisk luft. Detta behöver säkerställas när utemiljöer planeras, utformas och förvaltas.

Här hittar du material som kan vara till praktisk hjälp i ditt arbete, såsom arbetsmodeller, handledningar, e-guider och metodbeskrivningar. Vissa har tagits fram med tanke på specifika sakområden men kan vara användbara också inom andra fält.

Rapporten ska underlätta för verksamheter att tillämpa riktlinjerna, genom att synliggöra hur olika sektorer bidrar till arbetet. Det handlar om åtgärder och insatser från myndigheter och nationella organisationer som främjar fysisk aktivitet och minskar stillasittande inom olika sektorer. Vi ger även…

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med hälsosamt åldrande och äldres psykiska hälsa. Det riktar sig exempelvis till dig som arbetar med vård och omsorg om äldre.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.

Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet.