Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det finns många vinster med att investera mer i hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Tillsammans med Vinnova har vi ett regeringsuppdrag att bygga upp ett långsiktigt nationellt stöd för utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller för en god och jämlik hälsa.

Genom att övervaka, mäta och följa upp antibiotikaanvändning kan vi förbättra behandlingar och därmed minska risken för resistens. Här beskriver vi verktyg och metoder som används för effektiv och säker antibiotikabehandling.

Antibiotikaresistens berör många yrkesgrupper – exempelvis dig som arbetar inom vård och omsorg eller som hälsokommunikatör. Oavsett din roll hittar du här på sidan verktyg, kunskap och stöd som hjälper dig i ditt arbete.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa

Förekomsten av resistenta bakterier ökar både nationellt och internationellt. Sverige har fortfarande en god situation när det gäller antibiotikaresistens. Men arbetet behöver utvecklas enligt en ny rapport från EU:s smittskyddsmyndighet ECDC och EU-kommissionen.

För närvarande deltar 51 länder i Europa, Centralasien och Kanada i undersökningen Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) – Skolbarns hälsovanor.

Legionella spp ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Nationella folkhälsoenkäten, som också kallas Hälsa på lika villkor (HLV) är en befolkningsundersökning med flera urval. Statistik från det nationella urvalet inklusive Gotlands tilläggsurval utgör Sveriges officiella statistik och publiceras i Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Pålitlig statistik är nödvändig för att tidigt upptäcka förändringar i antibiotikaresistens och stoppa spridning. Genom att följa utvecklingen – lokalt och nationellt – kan vi vidta åtgärder i tid.

Förteckningen över vad som anses vara dopningsmedel enligt Dopningslagen (1991:1969) är avsedd som ett stöd i det praktiska arbetet för rättsväsendet, myndigheter, organisationer och institutioner.

RS-virus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Vi samverkar med olika aktörer inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANDTS).

På uppdrag av regeringen tar vi fram ett standardiserat underlag som underlättar för kommuner att utveckla e-tjänster. Det handlar om e-tjänster för ansökan och anmälan om försäljning av tobak, tobaksfria nikotinprodukter, folköl, e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Beslut om vilka vaccinationer som ska ingå i nationella vaccinationsprogram fattas av regeringen baserat på underlag som Folkhälsomyndigheten tar fram. Processen involverar även andra myndigheter, externa experter och ett öppet remissförfarande för allmänheten.

Cryptosporidium ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Det nationella särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper ska säkerställa att de som löper en ökad risk att bli smittade eller allvarligt sjuka av en infektion erbjuds ett skydd genom vaccination.

Som en del i arbetet med att implementera ett nationellt varningssystem arbetar vi för att informationsutbytet genom VSN ska öka och spridas mellan fler aktörer. Genom att fler ansluter sig till VSN växer nätverket och systemets användarbarhet ökar.

Genom systematisk övervakning och analys kan vi stoppa antibiotikaresistens innan den sprids. Här kan du läsa om hur Folkhälsomyndigheten arbetar för att säkra effektiva behandlingar och förebygga spridning av resistens – nu och i framtiden.

Folkhälsomyndigheten genomför undersökningar och studier om förekomsten av covid-19 och det immunsvar som sjukdomen resulterar i. Därutöver görs analyser av SARS-CoV-2, det virus som orsakar sjukdomen, och dess arvsmassa. På de här webbsidorna redovisar vi genomförda och kommande undersökningar.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd

Svebar är ett samarbete mellan svenska mikrobiologiska laboratorier och Folkhälsomyndigheten för antibiotikaresistensövervakning, med tidiga larm för särskilt oönskad antibiotikaresistens. Genom Svebar rapporteras resistens och trender, regionalt och nationellt.

Folkhälsomyndigheten har utsetts till referenslaboratorium för coronavirus, och tillhör därmed WHO:s globala nätverk. Syftet är bland annat att kunna upptäcka och övervaka hur coronavirus förändras över tid.

Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.

Ett nytt kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten sammanfattar den aktuella kunskapen om iGAS, allvarliga infektioner orsakade av grupp A-streptokocker. Underlaget syftar till att stödja fortsatt arbete på nationell nivå för att förebygga iGAS, och har tagits fram i samverkan med en extern

I dagarna skickar Folkhälsomyndigheten ut enkätundersökningarna SRHR2024 och Menstruell hälsa 2024 till 60 000 respektive 20 000 personer i Sverige. Syftet är att få kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och om menstruell hälsa.