Svebar – Svensk bevakning av antibiotikaresistens

Vad är Svebar?

Svebar är ett nationellt IT-system där landets mikrobiologiska laboratorier automatiskt dagligen överför odlingsresultat (bakterier och svampar) och information om mikroorganismers känslighet för antibiotika. Systemet ger möjlighet till tidiga larm för särskilt oönskad antibiotikaresistens och samlar dessutom data på ett sådant sätt att resistensutveckling kan följas systematiskt över tid. Detta möjliggör lokal, regional och nationell resistensövervakning och återrapportering av såväl trender som enstaka särskilt oönskade resistenshändelser (MRSA, ESBL, med flera) och patogena mikroorganismer. I en pågående vidareutveckling planeras för att med hjälp av moderna metoder för databearbetning åstadkomma system som med automatik upptäcker och rapporterar oväntade händelser och trender.

Resultaten återkopplas med högst en dags fördröjning och ligger till grund för:

• tidig upptäckt av lokal och nationell spridning av antibiotikaresistenta mikroorganismer och förekomst av särskilt oönskade mikroorganismer i samhället och inom hälso- och sjukvård.
• ger möjlighet för upptäckt av samband mellan antibiotikaresistens och faktorer som kan förbättra respektive försämra resistensläget lokalt och nationellt (läkemedelsanvändning, klimatförändringar, förändringar i vårdsystem med mera).
• automatisk upptäckt av förändringar i förekomst och frekvens av olika smittämnen.
• tidig bedömning av lokala och nationella behov och åtgärder avseende smittskydd, vårdhygien och behandlingsrekommendationer.
• uppföljning av effekter av åtgärder för att bekämpa antibiotikaresistens.

Utveckling och införande av Svebar är ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten från regeringen.

Idén till systemet föddes under ett möte i ARG (Antibiotika Resistens Gruppen, Smittskyddsinstitutet, föregångare till Folkhälsomyndigheten) på tidigt 2000-tal. Ett tiotal svenska laboratorier började förse Svebar med data 2008–2010. Sedan dess har Svebar programvaran moderniserats och 2026 deltar 23 av 26 svenska kliniskt mikrobiologiska laboratorier och information och bevakning i Svebar omfattar cirka 90 procent av befolkningen.

Så fungerar Svebar

När ett laboratorium väl anslutits till Svebar krävs få eller inga manuella handgrepp. De regionala laboratoriernas datorer, med system från flera olika leverantörer, kontaktar varje natt automatiskt den centrala enheten på Folkhälsomyndigheten och överför en kopia av de senaste 14 dagarnas odlingsresultat tillsammans med information om region, datum, patientens ålder och kön, provtyp, undersökningstyp (analys), smittämnesfynd, antibiotika och resistensbestämningsresultat. Gårdagens information om det enstaka provet skrivs med automatik över av dagens mer korrekta och kompletta uppgifter. Rapportens innehåll efter 14 dagar anses slutgiltigt och sparas i databasen.

Vid varje överföring filtreras data på förekomst av förutbestämda särskilt oönskade ”händelser” (så som särskilt svår resistens, multiresistens eller särskilt oönskade smittämnen, trender i resistens mm) och en rapport med relevanta larm skapas och ansvarig utredare på myndigheten kan på basen av larmen initiera en diskussion med respektive laboratorium, vårdhygieniska avdelning eller smittskyddsorganisation.

Fördelar med Svebar

De stora fördelarna med Svebar är

• automatisering av all datainhämtning
• automatiserad kvalitetsbearbetning av data
• enhetlig bevakning av epidemiologi avseende förekomst av smittämne och antibiotikaresistens
• automatisering av larm och sammanställningar
• i ett uppföljande steg utvecklas automatiserad bevakning av trender och händelser som avviker från förväntat (med hjälp av AI och maskininlärning)

Med Svebar kan laboratorierna och Folkhälsomyndigheten upptäcka avvikande resistenshändelser och resistensmönster och följa utvecklingen både lokalt och nationellt. Laboratorierna kan tillsammans med vårdhygien, smittskydd och Strama, och tekniskt stöd från Folkhälsomyndigheten, utarbeta lokala epidemiologiska bevakningar och algoritmer. Övervakningen sker i realtid eftersom uppgifter om odlingsfynd och antibiotikaresistens som skapas finns tillgängliga i systemet redan morgonen dagen efter. Det ursprungliga Svebar har moderniserats, givits en ny och mer tillgänglig plattform med ytterligare ökad säkerhet avseende inloggning och datahantering. Laboratorier som levererar data kan se sina egna data i detalj och nationella data i översikt. Ett önskemål från Svebars första dag var att personnummer kunde användas framför allt för att undvika att upprepade fynd från samma person inte påverkar epidemiologiska slutsatser och åtgärder – detta blir nu verklighet.

Svebar och framtida utveckling

Arbetet präglas 2026 av framtagande av system för automatiserad upptäckt och rapportering av trender, oavsett om dessa är positiva eller negativa, fruktade eller utan omedelbar betydelse. Databasens storlek, nationella täckning och dagens datakraft möjliggör realtidsövervakning via nyttjandet av artificiell intelligens och maskininlärning för att upptäcka trender och händelser som på förhand inte kan förutses. Utvecklingen, som är ett samarbete med Folkhälsomyndigheten, Institutionen för matematiska vetenskaper och det nationella referenslaboratoriet för antibiotikaresistens har kommit långt och pilotförsök är pågående.