Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund 2010–2011. Sjukdomsutbrottet som beskrivs i denna rapport satte fokus på vikten av fungerande barriärer i dricksvattenberedningen.

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom

Pseudomonas aeruginosa är varken anmälnings- eller smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Enbart enstaka fall av hot foot-syndrom kan heller inte ses som allvarlig smittsam sjukdom enligt miljöbalken (objektburen smitta). Därmed behöver kommunen varken spåra och undanröja smittan enligt miljöbalken 9 kap. 15§. Om det förekommer ett flertal fall (anmärkningsvärd utbredning) av hot foot-syndrom…

Duschrum och omklädningsrum som används dagligen bör städas dagligen. I duschrum bör man använda lämpligt rengöringsmedel till golvet för att minska risk för spridning av virus och för att motverka att mikroorganismer växer till i den fuktiga miljön. Läs mer om rengöringsmedel, städning och hygien Folkhälsomyndighetens vägledning: Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – Förebyggande…

Städutrustningen som förvaras i skolan eller förskolan bör förvaras i ett särskilt utrymme, i ett städförråd eller liknande. I städutrymmet, eller i dess närhet, bör det finnas rinnande varmt och kallt vatten och en utslagsvask. Smutsig och ren städutrustning behöver kunna förvaras separat. Läs mer

För ytor där risken för smittspridning är särskilt stor samt vid större utbrott av smittsamma sjukdomar kan det finnas behov av att använda desinfektionsmedel. Exempel på situationer där desinfektionsmedel kan behövas är t.ex. vid tillbud av blodvite, kräks och avföring vid utbrott av magsjuka samt

Kommunens ansvar att spåra och undanröja smitta vid inträffade sjukdomsfall gäller smitta från alla möjliga tänkbara objekt. Kommunens ansvar kan därför omfatta andra verksamheter än de som normalt omfattas av hälsoskyddstillsynen. Exempel är legionellasmitta på en arbetsplats eller på en

När någon smittats av legionella har kommunen ett mer direkt ansvar, jämfört med ansvaret vid vanlig tillsyn. Det är inte möjligt att avvakta med åtgärder eller invänta att verksamhetsutövaren vidtar åtgärder. Det finns ingen tydlig gräns mellan vad som ingår i begreppet undanröja smitta i 9 kap.

Leksaker av textil kan tvättas i tvättmaskin, om tvättråd finns kan dessa följas. Vissa leksaker av porslin, hårdplast, rostfritt stål eller trä kan diskas för hand, eller beroende på materialets tålighet, i diskmaskin. Leksaker som inte går att tvätta i tvättmaskin eller diska kan istället torkas

Folkhälsomyndigheten har inga särskilda rekommendationer om hur ofta madrassöverdrag, filtar, täcken, åkpåsar, sovsäckar, örngott med mera som används till vilostund eller nattis i förskolor bör tvättas. Däremot ska det finnas rutiner för att de ska tvättas regelbundet och vid förekomst av vissa

Generellt kan alla vatteninstallationer som sprider finfördelade vattenpartiklar, även kallat vattendimma eller vattenaerosol, till omgivande luft utgöra potentiella smittkällor för legionella. Duschen i bostaden är den vanligaste orsaken till sjukdomsfall men även andra smittkällor kan behöva

Innan man tar ett prov är det viktigt att tänka igenom syftet med provtagningen. Ska provet tas som en rutinkontroll, på grund av tekniska problem, eller som del av en smittspårning vid inträffade fall? Om det handlar om en smittspårning är det viktigt att provtagningen sker så snart som möjligt,

Vägledningen och de allmänna råden om bassängbad innehåller inga rekommendationer om provtagning av duschar. Det finns inte heller några krav eller råd i någon annan lagstiftning om att provta duschar, men det kan komma att ändras beroende på hur EU:s dricksvattendirektiv implementeras i svensk

Epidemiologisk typning av Legionella pneumophila isolat med helgenomsekvensering (sekvensbaserad typning, SNP-analys).

De städmetoder som används bör vara effektiva när det gäller att minska förekomsten av damm, mikroorganismer och andra föroreningar. Val av städmetod bör anpassas till olika materials och ytskikts egenskaper och tålighet. De städmetoder som används bör virvla upp så lite damm som möjligt. Det är

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller mildare febersjukdom som kallas pontiacfeber. Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vattensamlingar.