Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den 19 december 2019 bedömdes utbrottet av salmonella Newport vara över. Sjukdomsutbrottet kopplades till konsumtion av kinesiska, färdigkokta frysta kräftor.

Den 22 september 2022 bedömdes detta utbrott av Salmonella vara över. Utbrottet var kopplat till Kinderprodukter.

Den 3 november 2022 bedöms utbrottet av Salmonella Typhimurium vara över. Konsumtion av ruccola och salladsblandningar där ruccola möjligen har ingått var den troliga smittkällan.

Den 20 september 2018 bedömdes utbrottet av Salmonella Typhimurium MLVA 2-17-N-N-211 vara över. Smittkällan kunde inte fastställas.

Folkhälsomyndighetens pressbilder på olika bakterier. Kan användas fritt i redaktionella sammanhang, enligt myndighetens regler för pressbilder.

Den 28 maj 2017 bedömdes sjukdomsutbrott av salmonella monofasisk Typhimurium (MLVA 3-10-10-N-211) vara över. Källan till utbrottet var en italiensk tryffelsalami.

Den 23 december 2024 bedömdes utbrottet av Salmonella typhimurium sekvenstyp 36 kopplat till alfalfagroddar vara över. Förorenade importerade frön var orsak till smittan.

Den 20 januari 2026 bedömdes detta utbrott av Salmonella Enteritidis vara över. Antalet sjukdomsfall som misstänks ha blivit smittade av ukrainska ägg har fortsatt att minska.

Den 30 november 2023 bedöms sjukdomsutbrottet av Salmonella Enteritidis kopplat till svenska ägg vara över även om utredningen av orsaken till smittan fortgår på EU-nivå.

Den 26 april 2021 bedömdes utbrottet med Salmonella Enteritidis vara över. Konsumtion av chokladrån var smittkällan.

Här redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2024.

Utbrottshandboken är avsedd för den som arbetar med livsmedelsburen smitta eller på annat sätt kan bli involverad i utredningsarbetet. Syftet är att ge råd och kunskap som kan stötta i arbetet med att stoppa smittspridning och för en säkrare livsmedelshantering.

Här ger vi en genomgång av metod och inmatning av data inför HALT-mätningen av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

Vi har tagit fram kunskap om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn och unga vuxna i Sverige. Resultaten stärker betydelsen av ett förebyggande arbete och att tidigt identifiera barn som exponeras för flera riskfaktorer.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

Vattkoppor är en vanlig, mycket smittsam sjukdom som ibland kan orsaka allvarlig sjukdom. Vaccination mot vattkoppor införs i barnvaccinationsprogrammet 2027.

Statistik om tio sjukdomar ingår i Sveriges officiella statistik om anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar. Statistiken finns tillgänglig i databasen Folkhälsodata och i visualiseringsverktyget Folkhälsostudio.

Den 10 februari 2020 bedömdes detta utbrott av papegojsjuka vara över. De smittade hade haft kontakt med avföring från vilda fåglar.

Risken att få tyfoidfeber vid utlandsresor är liten, men vaccination kan övervägas inför längre vistelser i länder med hög förekomst av sjukdomen.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

En litteraturöversikt om effektiva metoder för att förebygga gonorré. Litteraturöversikten visar att det finns metoder som visat sig effektiva. Dessa metoder fokuserar främst på att förändra beteenden genom interventioner individuellt eller i grupp.

Rapporten presenterar hur kommuner, regioner och privata aktörer kan arbeta förebyggande med hälsoeffekter av värmeböljor och minska risken för att dö eller insjukna på grund av värmeböljor.