Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Vårt samhälle och vår närmiljö påverkar vår psykiska hälsa. Under vilka förhållanden vi föds, lever, arbetar och åldras skapar förutsättningar för hur vi mår. Här förklarar vi hur samhället, våra rättigheter och våra relationer kan stärka eller utmana vår psykiska hälsa.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Att bryta stillasittandet är viktigt för hälsan. Rörelse och fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och stärker immunförsvaret. På den här sidan förklarar vi vad stillasittande och olika grader av rörelse och ansträngning betyder för hälsan.

Faktabladet vänder sig till dig som arbetar regionalt med psykisk hälsa eller suicid och som vill veta mer om den statistik som används för att följa utvecklingen inom området.

Den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention "Det handlar om livet" ska skapa förutsättningar för en gemensam riktning för hela samhällets arbete inom området. I vårt uppdrag ingår att stödja genomförandet på lokal, regional och nationell nivå.

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

Varannan person i befolkningen tycker att det är svårt att ge stöd till en vän som mår dåligt. Det visar en målgruppsanalys som Folkhälsomyndigheten gjort. Osäkerhet kring hur man ska fråga och den egna förmågan att ge stöd är vanliga orsaker.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Allt fler barn och unga i Sverige drabbas av hälsobesvär som övervikt, diabetes typ 2 och frätskador på tänder, som kan kopplas till en ohälsosam livsmedelskonsumtion. För att bryta utvecklingen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket flera olika åtgärder. Ett förslag är att utreda

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykisk hälsa och välbefinnande, förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Trots detta sitter vi stilla en allt större del av dagen. Här hittar du information om arbetet med fysisk aktivitet och stillasittande.

Barn och unga rör sig allt mindre och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper. Samtidigt vet vi att rörelse är viktig för hälsa, mående och förmågan att klara skolan. Här får du en övergripande bild av barn och ungas rörelsevanor och betydelsen av fysisk aktivitet.

För äldre kan stillasittandet få konsekvenser för balans, styrka och självständighet. Även små mängder rörelse kan stärka hälsan, minska risken för fall och underlätta vardagliga aktiviteter. Här finns information om fysisk aktivitet hos äldre och vad som påverkar möjligheten att röra sig.

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där

Den psykiska hälsan påverkas av många faktorer genom hela livet. När vi blir äldre förändras både den fysiska förmågan och livssituationen, vilket kan påverka hur vi mår psykiskt.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Under hösten 2022 undersökte en grupp forskare, knutna till europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, olika länders ställningstaganden bakom besluten om distansundervisningens vara eller icke-vara under covid-19-pandemin.