Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom

Acanthamoeba är frilevande amöbor som lever i vatten och fuktig jord. De har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Acanthamoeba är framför allt en viktig orsak till hornhinneinfektion hos bärare av kontaktlinser men kan också orsaka djupare infektioner.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Yersiniainfektion är en zoonos som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Fläskkött är det viktigaste livsmedlet för överföring av smittan till människa. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Sjukdom hos människa orsakas av arterna Y.

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Information från Folkhälsomyndigheten

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Bakgrund Denna grupp utgörs av tarmbakterier som producerar enzymer som kallas betalaktamaser med utvidgat spektrum, ESBL. De är resistenta mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. ESBL-generna sitter ofta på plasmider vilket medför att de kan överföras mellan olika

Listeriabakterien är vanligt förekommande i vår omgivning. Den finns i jord, vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Listeriabakterien kan orsaka sjukdom hos både djur och människa. Annan benämning: Listerios.

Yersiniainfektion är en bakteriesjukdom som förekommer över hela världen. Vanliga symtom är diarré, kräkningar och buksmärtor. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa, men sprids oftast via förorenade livsmedel. Årligen rapporteras runt 200–300 fall som blivit smittade i Sverige.

Cryptosporidiuminfektion orsakas av en parasit som förekommer globalt och som kan orsaka mag/tarmsymtom hos människor. Parasiten kan spridas via förorenat vatten och mat, eller vid kontakt med infekterade djur eller människor. I Sverige rapporteras cirka 700 fall per år.

Information från Folkhälsomyndigheten

Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Andra benämningar: Akut smittsam icke bakteriell gastroenterit, Norwalkinfektion, Vinterkräksjuka, Winter vomiting disease.

Polio är en virussjukdom som kan orsaka förlamningar. Den var fram till första halvan nittonhundratalet en mycket vanlig sjukdom i världen inklusive Sverige men har nu bekämpats framgångsrikt med vaccination.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från folkhälsomyndigheten

ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens

Information från Folkhälsomyndigheten