Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

De vanligaste frågorna med svar om vaccination mot bältros.

Allvarliga biverkningar efter MPR-vaccination är mycket ovanliga. Av dem som får feber kan enstaka barn drabbas av en feberkramp. Det inträffar i så fall vanligen i samband med en snabb temperaturstegring. I mycket sällsynta fall kan ett barn drabbas av tillfällig trombocytopeni (lågt antal blodplättar) efter MPR-vaccination. Allvarliga allergiska biverkningar i form av astma, nässelutslag och allergisk…

Frågor och svar om RS-virus och RS-virusvaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

9 juni 2021 För personer som lever med en välbehandlad hivinfektion ökar inte risken för allvarlig covid-19. Det visar en ny litteraturöversikt om covid-19 och hiv som Folkhälsomyndigheten publicerar. 10 juni 2021 Sjukdomssäsongen för virussjukdomar som influensa, RS-virus och vinterkräksjuka

Följande vaccinationer, givna av vårdgivare i Sverige, finns i NVR: Vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn (difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, humant papillomvirus, rotavirus) som är givna till

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.

Virologisk säsongssammanfattning 2024-2025 Neus Latorre-Margalef Enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning• Karakterisera virusstammar som cirkulerar i samhället • Följa virusförändringar över tid • Bedöma om antiviraler, behandlingar och vacciner är effektiva • Bidra till internationell

Mikrobiell övervakning av RS, influensa och SARS-CoV-2 under säsongen 2025-2026 Neus Latorre-Margalef Enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning Avdelningen för mikrobiologiIntegrerad övervakning av luftvägsvirus • Inriktningen globalt är att integrera och bredda övervakningen av

7 september 2021 En god vaccinationstäckning och ett lägre antal fall av allvarlig covid-19 gör att Folkhälsomyndigheten rekommenderar regeringen att gå vidare med planen om att avveckla restriktionerna den 29 september. 9 september 2021 Folkhälsomyndighetens analys av antalet provtagna barn sedan

8 mars 2022 De myndighetsgemensamma, regelbundna pressträffarna om covid-19 som pågått sedan den 4 mars 2020 upphör. Myndigheternas talespersoner kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för media. 10 mars 2022 När Sverige nu gått in i en ny fas i pandemin och allmänna åtgärder för att

Informationen vänder sig i första hand till vårdgivare som rapporterar till det nationella vaccinationsregistret (NVR) och de som använder uppgifter ur registret för statistik- och forskningsändamål.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den nationella övervakningen av smittsamma sjukdomar, speciellt de som omfattas av smittskyddslagen. Det gäller sjukdomar som finns i Sverige, men även sjukdomar som riskerar att spridas till Sverige från andra länder, eller som människor kan smittas av i andra

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Den som inte vaccineras löper en risk att bli smittad, särskilt vid utlandsresor, vilket dels innebär att man riskerar att bli sjuk och få allvarliga komplikationer, och dels att man kan sprida smitta till andra. Om man insjuknar i vuxen ålder är det vanligt att sjukdomsförloppet blir svårare.

Nej. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Om personen redan har antikroppar mot någon eller flera av sjukdomarna när denne vaccineras kommer immunförsvaret att neutralisera viruset i vaccinet.

Rotavirussjukdomen är svårast för barn som är 6–24 månader gamla och därför ska vaccinet ges tidigt. Från 12 veckors ålder ökar risken för tarminvagination, och därför ska vaccination inte påbörjas när barnet har fyllt 12 veckor.

Eventuell catch-up vaccination mot HPV av pojkar och män födda 2008 och tidigare, som inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, är upp till regionerna att besluta om.