Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan kontrolleras vid tillsyn.

Grundförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Tillsynsvägledningen ska underlätta för dig som arbetar med hälsoskydd i en kommun eller på en länsstyrelse. Här kan du läsa om vilken vägledning som vi planerar att genomföra de kommande åren.

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

Vid fall av hot foot-syndrom kan frekvensen för rengöring av ytor behöva utökas, främst golv och bassängbotten. Särskilt fokus kan behöva läggas på svårstädade områden, såsom halkskyddade golv och trappor. Även om det inte förekommit fall av hot foot-syndrom är städning av badanläggningar viktig.

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Isospora förekommer över hela världen, framför allt i tropiska och subtropiska områden, och infekterar uteslutande människa.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Praktisk handledning inför transport av prover som skickas till Folkhälsomyndigheten för mikrobiologisk analys och riktar sig till dem som nyttjar denna tjänst.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

En sammanställning av resultat från Miljöhälsoenkäten 2023, samt aktuell forskning inom allergiområdet, utifrån en litteraturgenomgång som tagits fram av forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Naegleria är en frilevande amöba som lever i vatten och fuktig jord. Den har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Naegleria associeras i första hand till livshotande hjärn-/hjärnhinneinflammation och där en patient smittats i anslutning till badning.

Smitta sprids på många sätt – genom kontakt, luften, livsmedel eller blod. Både exogen smitta (från omgivningen) och endogen smitta (från den egna kroppen) kan orsaka sjukdom. I laboratorier och vårdmiljöer finns särskilda risker, som stänk, aerosoler eller kontaminerade föremål. Kunskap om

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Hittills under oktober och november har drygt 300 fall av cryptosporidios, smittade i Sverige, rapporterats. Även om antalet anmälda fall har minskat under vecka 47 är nivån fortfarande ovanligt hög, se figur 1. Ungefär hälften av landets regioner har fall i alla åldrar men det är framför allt

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade