Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Drygt 30 procent utvecklar bältros under livet. Efter att en person haft vattkoppor finns virus kvar i nervsystemet. Virus kan aktiveras senare i livet och ger då bältros. Bältros kan, men inte alltid, orsaka allvarlig sjukdom. Cirka 15–20 procent av dem som insjuknar får en besvärligare infektion. Symtomen blir ofta allvarligare ju äldre personen är…

Årsrapporten beskriver resultat från uppföljningen av det nationella barnvaccinationsprogrammet 2025. Den innehåller statistik och analyser av vaccinationstäckning, förekomst av sjukdomarna som barn vaccineras mot, rapporterade biverkningar och vaccinacceptans.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus i Sverige.

Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende.

Rapporten presenterar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. även tips, länkar och verktyg för ett lokalt systematiskt förbättringsarbete.

Rapporten är avsedd som ett kunskapsstöd för vården och synliggör resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkarna.

Blåsorna man får vid mpox kan påminna om både vattkoppor och herpes, som båda är betydligt vanligare än mpox. Det kan vara mpox om du får smärtsamma blåsor och sår, och de senaste tre veckorna antingen haft nära fysisk kontakt med en person som haft symtom på mpox, eller om du haft en ny sexuell kontakt. Det gäller särskilt…

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Vägledningen ger stöd vid vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet. I den beskrivs allmänna principer vid vaccination och anvisningar ges om hur kompletterande vaccinationer kan planeras.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan benämning: Serös (icke bakteriell) meningo (-myelo-) encefalit.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.