Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 2-5 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Här hittar du som är beslutsfattare, chef eller yrkesverksam inom vård och omsorg kunskapsstöd inom fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 8 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Faktabladet handlar om sexualitet och digitala arenor. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att kvinnor och män, i alla åldrar och oavsett sexuell identitet, använder…

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med att stödja barn med funktionsnedsättning, andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg den 10 mars 2005 mål nr 5719-04. Lagrum: 7 kap. 9 § alkohollagen (1994:1738). [nu gällande bestämmelse motsvaras av 8 kap. 17 § alkohollagen (2010:1622)].

Rapporten visat att individuella och strukturella faktorer spelar en betydande roll när det kommer till tillgång och användning av preventivmedel. Individuella faktorer kan vara språkkunskap, kunskap om preventivmedel, sociala faktorer och mäns inflytande.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Diskussionsfrågorna ska underlätta för vårdnadshavare att prata med varandra om skärmanvändning, stötta varandra för att skapa de skärmvanor vi vill ha för våra barn samt ta stöd av varandra för att minska risken att någon känner sig utanför.

Sverige har en ny nationell strategi mot antimikrobiell resistens som gäller fram till år 2035. Strategin syftar till att skydda tillgången till antibiotika och annan antimikrobiell behandling. Det uppnår vi genom både sektorsövergripande och sektorsspecifika insatser inom sjukvård, djurhållning

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Folkhälsomyndigheten har publicerat ett nytt faktablad om kvinnors upplevelse av klimakteriet och deras behov av stöd från hälso- och sjukvården. Faktabladet bygger på resultat från den nationella SRHR-undersökningen 2024–2025.

Affischen riktar sig till vårdnadshavare och presenterar tips och råd för barns och ungas skärmanvändning.

Allmänna råd. Beslutade: 2 maj 2024. Gäller från och med: 15 maj 2024.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmar och sömn.

För att motverka antibiotikaresistens krävs samordnade insatser över sektorgränserna. Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket leder därför en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens.

Kroppen mår bra när vi rör oss regelbundet, så den viktigaste rörelsen är den du gör i din vardag, varje dag. Här kan du läsa om varför vardagsrörelse är bra för hälsan och få tips på hur du kan röra dig mer.

Affischen presenterar hur tonåringar i åldrarna 13-18 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.

Affischen presenterar hur barn i åldrarna 6-12 år kan fördela tiden mellan skärmtid och andra aktiviteter under ett dygn.