Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten belyser vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Den här rekommendationen beskriver vilka grupper som ska erbjudas vaccination först (prioriteras). Rekommendationen är ett stöd till regionernas egna beslut om vaccination mot covid-19 och ett underlag för att kunna ta beslut utefter olika förutsättningar.

Antal laboratorieverifierade fall av influensa per vecka och typ (A respektive B). Vecka baseras på patientens provtagningsdatum. Källa: SmiNet. Influensatyp År Vecka A B Totalt 2017 40 10 0 10 41 7 4 11 42 3 1 4 43 5 4 9 44 8 3 11 45 23 2 25 46 38 10 48 47 48 20 68 48 33 33 66 49 48 70 118 50 66 125 191 51 125 212 337 52 123 466 589 2018 1 107 536 643 2 132 487 619 3 156 578 734 4 242 845 1087 5…

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

Vägledningen visar hur du kan använda ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den fördjupar förståelsen för de olika stegen och är avsedd att stärka beslutsfattare i rollen som beställare och mottagare av ekonomiska utvärderingar.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd

Eurostat administrerar en gemensam enkät för Eurostat, OECD och WHO i syfte att samla in internationellt jämförbar statistik om medlemsländernas hälso- och sjukvårdssystem. Folkhälsomyndigheten är nationell kontaktpunkt och samordnar rapporteringen av registerbaserad statistik från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och…

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

Kunskapsunderlaget om hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI) beskriver epidemiologiska trender under 2015–2024, per sjukdom (hiv, klamydia, gonorré och syfilis) och per prioriterad grupp.

Uppdaterade rekommendationer för vilka som rekommenderas mpox-vaccination med anledning av en ökad spridning av klad 1.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Här anmäler och rapporterar du försäljning, ingredienser och händelser som rör alkohol, tobak och nikotinprodukter samt lustgas. Här ansöker du också om tillstånd för hälsofarliga varor, dispens från föreskrifter om teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat eller undantag från alkohollagen avseende destillationsutrustning. Du anmäler även smittfall. Uppgifterna är viktiga för vårt tillsyns-, statistik- och smittskyddsarbete.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Rapport fyra innehåller en sammanfattning av året och därmed läggs typningen för kvartal 4 sist i dokumentet. Justering av data kan förekomma på grund av viss

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Rapport fyra innehåller en sammanfattning av året och därmed läggs typningen för kvartal 4 sist på sidan. Justering av data kan förekomma pga. viss eftersläpning

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

Folkhälsan i Sverige – Indikatorsbeskrivningar Sida 2 (100) Inledning Folkhälsomyndighetens ansvarar för den samlade uppföljningen av befolkningens hälsa och de områden som utgör förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Här beskrivs de indikatorer som används för att följa upp det

This report highlights how the changing climate affects health in several ways, from heatwaves and spread of infectious diseases to deteriorating water and air quality. The report can provide useful knowledge support for national authorities and county administrative boards affected by the

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Strategin som återredovisas i denna rapport grundar sig på en samlad bedömning av flera kunskapsunderlag – forskning, empiri och praktik – där särskilt samråd och dialoger har varit viktigt för att skapa en strategi som upplevs relevant och genomförbar.