Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Registrera dig till informationsbrev om en god och jämlik miljörelaterad hälsa. Se även utskickade informationsbrev på denna sida.

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

Kartläggning av hur respektive miljökvalitetsmål kopplar till en god och jämlik hälsa. Rapporten beskriver hur hälsa hanteras inom miljömålsarbetet i dag samt vilka nationella och internationella mål och policyramverk som är relevanta.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer för hälsa samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.

Kunskapsstöd om hur olika aspekter av psykisk hälsa och risk- och skyddsfaktorer fördelar sig i olika grupper.

I dagarna skickar Folkhälsomyndigheten ut enkätundersökningarna SRHR2024 och Menstruell hälsa 2024 till 60 000 respektive 20 000 personer i Sverige. Syftet är att få kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och om menstruell hälsa.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en kvalitativ studie med kvinnor som har fött barn. Resultaten visar att den sexuella hälsan förändras efter graviditet och förlossning.

Folkhälsomyndigheten har gjort en kartläggning av äldres psykiska hälsa med särskilt fokus på att lyssna på de äldre själva. I december kommer en kortversion av kartläggningen Samma behov – andra förutsättningar.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

Bisexuella har sämre livsvillkor, livskvalitet och hälsa än homosexuella och heterosexuella. Det visar en ny rapport som bygger på forskning i de nordiska länderna.

Pojkar skattar sin hälsa högre, är mer tillfreds med livet och har färre hälsobesvär jämfört med flickor. Däremot är övervikt och fetma vanligare bland pojkar än flickor. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Uttryck som psykisk hälsa och psykisk ohälsa kan betyda olika saker beroende på vem man frågar. Det kan öka risken för missförstånd. Därför är det viktigt att klargöra terminologin. Här kan du läsa om hur vi använder psykisk hälsa och relaterade uttryck.

Folkhälsomyndigheten arbetar för att öka allmänhetens kunskap om vad psykisk hälsa är, vad som påverkar den och vad man kan göra för att må bättre.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

I maj 2014 deklarerade WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet (IHR) att poliosituationen utgör ett internationellt hot mot människors hälsa. Då utfärdades tillfälliga rekommendationer till drabbade länder, bland annat om vaccination. Dessa rekommendationer har sedan förlängts och gäller fortfarande för vissa länder.

SRHR2024 är en nationell enkätundersökning om hälsa, relationer och sex som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 60 000 personer i åldrarna 16–84 år under hösten 2024. Det är andra gången enkätundersökningen genomförs. Statistiska centralbyrån (SCB) utför datainsamlingen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att stödja den sexuella hälsan i Sverige. Vi genomför undersökningar om hälsa, relationer, sex och om mens, så att hälso- och sjukvården ska få bättre förutsättningar att ge rätt stöd. Målet är att alla ska ha lika möjligheter till en god sexuell och reproduktiv hälsa.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Folkhälsomyndigheten ska undersöka 16–29-åringars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR, genom en enkät som skickas ut i höst. Resultaten från undersökningen kommer att användas som ett underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser inom området.