Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Ja, vacciner som är avsedda för grundvaccination är utbytbara. Det gäller också de kombinationsvacciner som är avsedda för grundvaccinering och som innehåller fler vacciner utöver vaccin mot difteri och stelkramp.

Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se: Frågor och svar om vacciner och säkerhet: Vilka tillsatser finns i vaccinerna? De vacciner mot difteri och stelkramp som används i vaccinationsprogrammet ingår i kombinationsvacciner. Under spädbarnsåret ges vaccin mot difteri och stelkramp tillsammans…

Bakgrund Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Bakterien kan bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar…

Under 2014 rapporterades två fall av stelkramp. En 70-årig man insjuknade med milda symtom i form av kramper i nack- och halsmuskulaturen. Troligtvis hade han fått tre doser vaccin, men den senaste för mer än 30 år sedan. Det andra fallet var en ovaccinerad 79-årig kvinna. Sedan vaccinationsprogram infördes i Sverige har stelkramp blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste tio åren har 0–3 fall rapporterats…

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet…

Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Då kan den bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar…

Barn under ett års ålder bör få tre doser av Hib-vaccin, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje ges minst sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett kombinationsvaccin som innehåller Hib-vaccin…

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida vaccinerar sig mot kikhosta under varje graviditet för att skydda barnet mot sjukdomen under tiden som nyfödd. Genom vaccinationen bildas en hög nivå av skyddande antikroppar som överförs till barnet. Då skyddas barnet mot kikhosta efter födseln fram

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) infördes den 1 januari 2013. Alla vaccinationer som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet, och som är utförda på barn i Sverige efter den 1 januari 2013, ska rapporteras till NVR. Från den 1 december 2022 ska även vaccinationer som ges inom det

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten