Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Fakta med konkreta råd och inspiration för att skapa goda förutsättningar för daglig rörelse. Kunskapsstödet riktar sig till förskollärare, pedagoger, verksamhetschefer och andra som arbetar med barn i förskoleåldern.

Folkhälsomyndigheten har tittat på den sammanställda forskningen om riskfylld lek för barn. Sammanställningen visar att utomhuslek med inslag av risker ofta har positiva effekter på barns hälsa och utveckling.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Hälso- och sjukvård och socialtjänst möter människor genom hela livet och spelar en viktig roll i att främja rörelse. Den här sidan ger en överblick över hur sektorn kan bidra till ett rörelsefrämjande samhälle och vilka aktörer som påverkar arbetet.

Här har vi samlat länkar till mål, indikatorer och datakällor som stöd för att följa utvecklingen av befolkningens miljörelaterade hälsa. Informationen kan användas för att övervaka utvecklingen av miljörelaterade hälsoutfall över tid identifiera prioriterade åtgärder för att förbättra folkhälsan…

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

Rörelse ska vara en mänsklig rättighet för alla. För personer med funktionsnedsättning kan vardagen ibland innebära hinder som begränsar möjligheten att vara fysiskt aktiv. Men med rätt stöd, anpassningar och ett inkluderande bemötande kan vi tillsammans skapa förutsättningar för ökad rörelse och

Sidan ger en överblick över varför arbetslivet som sektor är viktig för att skapa rörelsevariation, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad arbetsgivare och arbetsplatser kan göra för att främja hälsostärkande fysisk aktivitet och minska alltför stillasittande, stillastående eller fysiskt belastande arbete.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Här hittar du ett axplock av aktörer på nationell nivå inom sektor förskola, skola och fritidshem som arbetar för att främja rörelse. Du kan hitta material, tips, inspiration och eventuellt möjliga samverkanspartners.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

JA PreventNCD (Joint Action Prevent Non-Communicable Diseases) ska stärka EU-ländernas förmåga att förebygga cancer och andra icke smittsamma sjukdomar. Cancer och andra icke-smittsamma sjukdomar, som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, utgör ungefär två tredjedelar av sjukdomsbördan i

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.