Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 243 sorkfeberfall motsvarande en incidens av 2,4 fall per 100 000 invånare. Detta är en ökning sedan 2017 (n=158) men antalet fall kan variera stort från år till år (figur 1). Medianåldern för fallen var 54 år (spridning 0-87 år) och andelen

Under 2015 rapporterades 23 fall av påssjuka, varav 20 var laboratoriebekräftade. Av de 20 laboratoriebekräftade fallen saknades uppgift om vaccinationsstatus för 11. Fyra fall var troligen vaccinerade, men det är oklart med hur många doser. De laboratoriebekräftade fallen var mellan 1 och 69 år

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996 som följd av en ökande förekomst av dessa pneumokocker, särskilt i södra Sverige. Trender Under 2008 rapporterades 565 fall av PNSP vilket innebar en incidens av 6,1

Streptococcus pneumoniae (pneumokocker) med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP, MIC >= 0.5 mg/L) blev anmälningspliktiga 1996. De har tidigare benämnts PRP (penicillin-resistenta pneumokocker). Eftersom PRP enligt internationellt vedertagna benämningar ska ha MIC >= 2 mg/L, benämns de

På denna sida finns ett antal äldre diagram och tabeller som beskriver utvecklingen av polio i Sverige under första halvan av 1900-talet. Filerna är inte tillgänglighetsanpassade och är därför inte optimerade för skärmläsare. Bild 1. Antalet poliofall och förlamningsfall i Sverige 1905–1950 (PDF, 415 kB) Bild 2. Årlig poliostatistik…

8 mars 2022 De myndighetsgemensamma, regelbundna pressträffarna om covid-19 som pågått sedan den 4 mars 2020 upphör. Myndigheternas talespersoner kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för media. 10 mars 2022 När Sverige nu gått in i en ny fas i pandemin och allmänna åtgärder för att

Höga temperaturer kan ge direkta effekter på hälsan. Bland annat förvärra hjärt- och kärlsjuklighet och bidra till uttorkning. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur varmt det är och hur länge de höga temperaturerna varar.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 50 2023 Denna rapport

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 21 2024, och sammanfattning av

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 21 Denna rapport

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av systematiska översikter om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med intersexvariation för att ge en bild av kunskapsläget.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Rapporten är en studie för att få fördjupad kunskap om erfarenheter och upplevelser av kommunikation kring förhållningsregler och smittsamhet bland personer som lever med hiv. Detta i ljuset av den nya kunskapen om minimal smittsamhet vid välbehandlad hivinfektion.

Rapporten belyser vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Rapporten är en del av regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska villkor.

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.