Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Frågor och svar kring influensa är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av andra intresserade.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Här finns mer information: Expert opinion on neuraminidase inhibitors for the prevention and treatment of influenza - review of recent systematic reviews and meta-analyses (ecdc.europa.eu) Behandling och profylax vid influensa – behandlings‌‌­rekommendationl (lakemedelsverket.se)

Det finns idag lagerhållning av Relenza, Ebilfumin och Tamiflu som täcker behovet av behandling till de som blir allvarligt sjuka av influensa och som förebyggande behandling till riskgrupper.

Regionen beslutar om kostnad för vaccinationen. Vaccinationen är gratis för gravida, personer som är 65 år eller äldre och övriga riskgrupper i samtliga regioner. Vaccination mot influensa (1177.se)

Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket allvarlig sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa…

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Aktuell statistik över antalet bekräftade fall av covid-19 i Sverige uppdateras löpande och finns på vår webbsida om bekräftade fall i Sverige. För bekräftade fall globalt hänvisar vi till WHO och ECDC. Covid-19 – statistik Luftvägsvirus lägesrapporter Statistik för vaccination mot covid-19

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Den här vägledningen vänder sig främst till kommunerna, och ska fungera som ett stöd i deras arbete med att spåra och undanröja objektburen smitta. Vägledningen tydliggör kommunens ansvar enligt miljöbalkens 9 kapitel 14–15 §§.

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om

Handboken beskriver arbetsmetoder som förstärker kommunens och polisens tillsyn av krogarna på ett sätt som gör krögare med personal medvetna om sitt ansvar att förebygga våld och skador.

Rapporten från 2018 är en studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot allvarlig sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida med underliggande kroniska sjukdomar…

Frågor och svar kring influensavaccination är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men även för exempelvis media och andra intresserade personer.

Det finns två typer av tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige. Dels inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), dels det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. För gravida med underliggande kroniska sjukdomar…

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Vaccin är det mest effektiva sättet att minska smittspridningen vid en pandemisk influensa. Om influensan blir allvarlig kan vaccinet göra stor nytta för människor, rädda många liv och lindra influensans konsekvenser på viktiga samhällsfunktioner.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010. Mer om vaccination mot influensa

Det nationella vaccinationsregistret används för framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring av nationella vaccinationsprogram.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete