Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 1 612 fall av salmonellainfektion motsvarande en incidens av 15,2 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning jämfört med 2023 (12,5 fall per 100 000 invånare). Incidensen var dock betydligt lägre jämfört med 2019 och tidigare år. Incidensen för personer smittade i Sverige var den…

Bakgrund Salmonella (S.) är en zoonotisk bakterie som är vanlig i stora delar av världen hos många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar, hund, katt, orm och sköldpadda. Bakterien utsöndras i avföringen och kan sedan spridas vidare via vatten, livsmedel eller kontakt med smittade djur. Vanligen ses ett akut…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 1 316 fall av salmonellainfektion motsvarande en incidens av 12,5 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning jämfört med 2022 (10,8 fall per 100 000 invånare), men betydligt lägre än 2019 och tidigare år (figur 1). Incidensen för personer smittade i Sverige (5,6 fall per 100 000…

Salmonella (S.) är en zoonotisk bakterie som är vanlig i stora delar av världen hos många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar, hund, katt, orm och sköldpadda. Bakterien utsöndras i avföringen och kan sedan spridas vidare via vatten, livsmedel eller kontakt med smittade djur. Vanligen ses ett akut insjuknande…

Trender Under 2009 anmäldes totalt 3 054 fall av salmonellainfektion. Detta är en minskning med drygt 1 000 fall jämfört med de 4 183 som anmäldes 2008. Skillnaden ses framför allt för de utlandssmittade med en minskning med 31 %, men även de inhemskt smittade har minskat med 13 %. Det lägre antalet utlandssmittade kan delvis förklaras…

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 26 fall av tyfoidfeber (figur 1). Av fallen var 16 män och medianåldern var 21 år (spridning 1–62 år). För 24 av fallen fanns information om smittland och av dessa hade tolv smittats i Indien, åtta i Pakistan samt ett vardera i Guinea, Moçambique, Senegal och Uganda. För 19 av fallen påvisades…

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Bakgrund Tyfoidfeber orsakas av salmonella Typhi och räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Utöver gastrointestinala symtom ger tyfoidfeber ofta blodförgiftning. Bakterien förekommer endast hos människa och utsöndras med avföringen. Smittöverföring sker framförallt via förorenat vatten eller livsmedel, men även från…

Tyfoidfeber och paratyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi respektive Salmonella (S.) Paratyphi. Dessa räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Utöver gastrointestinala symtom ger framförallt allt tyfoidfeber blodförgiftning. Bakterien förekommer endast hos människa (S. Paratyphi möjligen hos husdjur) och utsöndras med avföringen. Smittöverföring…

Infektion med Salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Bakterierna sprids med kontaminerade livsmedel, mellan människor och via direktkontakt med djur, till exempel reptiler. Sverige har sedan 1950-talet bekämpat Salmonella i hela smittspridningskedjan för livsmedel, från foder och djur till livsmedel och människa. Nuvarande…

Tyfoidfeber och paratyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi respektive Salmonella (S.) Paratyphi. Dessa räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Utöver gastrointestinala symtom ger framförallt allt tyfoidfeber blodförgiftning. Bakterien förekommer endast hos människa (S. Paratyphi möjligen hos husdjur) och utsöndras med avföringen. Smittöverföring…

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Information från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem.

Många smittämnen kan spridas med vatten och orsaka sjukdom hos människor som får i sig det förorenade vattnet. Förorenat vatten orsakar främst mag- och tarminfektioner.

ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens

Information från Folkhälsomyndigheten

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika