Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här visar vi hur checklistan kan användas i praktiken. I det fiktiva exemplet planerar man att implementera webbaserad träning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att öka tillgängligheten till fysisk aktivitet och möta individuella behov.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland…

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Levnadsvanor är ett centralt område för att uppnå jämlik hälsa. Regeringen har också uttalat ett delmål om – Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla. Stillasittande, övervikt och obesitas men även en ökad psykisk ohälsa är några av folkhälsans utmaningar. För…

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

Undersök arbetsmiljön regelbundet för att få syn på stillasittande, stillastående eller fysiskt tunga arbetsmoment. Bedöm om belastningen för medarbetarna kan vara en risk för ohälsa. Varar den för länge, för ofta eller är den för tung? Genomför åtgärder som minskar riskfyllda arbetsmoment och ökar…

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med folkhälsopolitikens…

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder,inom…

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Länkar till stödmaterialet E-utbildning: God och jämlik hälsa för samhällets utveckling Folkhälsopolitikens mål, ramverk och genomförande Din psykiska hälsa (dinpsykiskahalsa.se) Stöd i arbetet mot ensamhet – för dig som vill agera Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos äldre personer Antibiotikasmart Sverige Förhindra…

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Samverka kring barn och elever som behöver anpassningar för att kunna vara fysiskt aktiva, till exempel genom stöd kring motorik, belastning eller återhämtning. Arbeta hälsofrämjande med rörelse som en del av skoldagen: planera in rörelsepauser, variera mellan stillasittande och aktivitet i undervisningen och anpassa skoldagen för elever som behöver…

Regelbunden fysisk aktivitet Alla barn 0–5 år bör ha möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen. För spädbarn kan det handla om lek och rörelse på golvet i rygg- och magläge och för barn 1–5 om lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer. Minska stillasittande Under…

Information till dig som vill bidra till ett rörelsefrämjande samhälle. Antingen arbetar du redan med att främja rörelse eller så vill du komma igång. Informationen vänder sig till alla som vill bidra, från offentlig, privat eller ideell verksamhet och från alla samhällssektorer. Anmäl dig till Informationsbrev om främja rörelse…

Personal inom hälso- och sjukvården kan regelbundet ta upp fysisk aktivitet i vårdmöten, till exempel genom samtal om vardagsrörelse och individanpassade råd utifrån hälsa och livssituation. Följ upp i journal och vid återbesök hur rekommendationerna fungerar i praktiken. Barnhälsovården kan i sitt hälsofrämjande arbete…

Sidan ger en överblick över varför arbetslivet som sektor är viktig för att skapa rörelsevariation, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad arbetsgivare och arbetsplatser kan göra för att främja hälsostärkande fysisk aktivitet och minska alltför stillasittande, stillastående eller fysiskt belastande arbete.

Regelbunden fysisk aktivitet Alla vuxna bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger. Minska stillasittande Vuxna bör begränsa den tid som de tillbringar med att sitta stilla. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet. Pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150–300 minuter per…

Här kan du läsa om hur samhället kan arbeta för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi beskriver insatser, strategier och ansvar på olika nivåer.

Hälso- och sjukvård och socialtjänst möter människor genom hela livet och spelar en viktig roll i att främja rörelse. Den här sidan ger en överblick över hur sektorn kan bidra till ett rörelsefrämjande samhälle och vilka aktörer som påverkar arbetet.