Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. Vi följer befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor. Dessa är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Dödsfall till följd av förgiftningar av narkotika eller narkotikaklassade läkemedel brukar kallas narkotikarelaterad dödlighet. Oftast handlar det om oavsiktliga överdoser av opioider.

Kunskapsstödet riktar sig främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Här kan du skapa egna interaktiva diagram, kartor och presentationer för att se mönster och visualisera folkhälsostatistik. Med FolkhälsoStudio får du verktyg för att följa utvecklingen över tid, jämföra data mellan regioner och kommuner, och anpassa presentationer efter dina behov.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus i Sverige.

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

RAPID är ett EU-finansierat projekt som bidrar till analys av folkhälsodata utan fördröjning genom en skalbar infrastruktur för myndighetens fångst, bearbetning, lagring och delning av data inom övervakning av smittsamma sjukdomar. RAPID, som står för Real-time Analysis of Public health Integrated Data, är ett EU-finansierat projekt som syftar till…

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

This report is a compilation of existing knowledge about the harmful effects of tobacco and nicotine products in terms of the extent of their use, the health risks and the social costs.

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.