Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur betydelse för folkhälsan och därmed för att uppnå de folkhälsopolitiska målen.

Två nationella stickprovsundersökningar visar att ingen av de slumpvis utvalda deltagarna bar på SARS-CoV-2 i övre luftvägarna 24–28 augusti och 21–25 september. De tredje och fjärde nationella undersökningarna.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Under 2024 rapporterades rekordmånga fall av kikhosta och mykoplasma. Utbrott av salmonella medförde den högsta incidensen för fall smittade i Sverige sedan 2010. Ovanligt stora minskningar sågs för den fästingburna sjukdomen TBE och de sexuellt överförda smittorna klamydia och syfilis.

Sekvensering och genetisk typning av SARS-CoV-2 görs av Folkhälsomyndigheten vid specifika frågeställningar som kräver djupare sekvensanalys.

Rapporten är ett kunskapsunderlag som redovisar Folkhälsomyndighetens fortlöpande arbete att helgenomkarakterisera de olika genetiska grupperna av SARS-CoV-2 som cirkulerar i samhället. Detta för att stärka kunskapsläget kring viruset och dess möjliga utveckling samt för att bidra med en förmåga

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Denna veckorapport publicerades den 21 mars 2025 och redovisar läget för influensa vecka 11 (10–16 mars 2025).

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the influenza season of 2022–2023 in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Den totala försäljningen av antibiotika på recept har bromsat in, visar statistiken för 2024. Försäljningen gick ned kraftigt under covid-19-pandemin, för att sedan öka under 2022 och 2023.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man har en högre sannolikhet att ha påvisabara antikroppar mot SARS-CoV-2 om man arbetar inom yrken omfattande många kontakter med andra människor, exempelvis arbete inom hälso- sjukvård, omsorg och serviceyrken. Vidare visade analysen att det var större sannolikhet att vara antikroppspositiv om man bor i ett hushåll med fem eller fler personer.

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

Från och med den 1 juli 2015 publiceras Folkhälsomyndighetens författningar i Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa med mera (HSLF-FS). De författningar som har getts ut före den 1 juli 2015 i Folkhälsomyndighetens författningssamling (

Denna veckorapport publicerades den 27 februari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 8 (17–23 februari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 17 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 2 (6–12 januari 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

Vaccinationstäckningen mot covid-19 varierar beroende på födelseland, inkomst och utbildningsgrad. Denna följdes regelbundet fram till maj 2022 och den sista rapporten finns här.

Denna veckorapport publicerades den 13 december 2024 och redovisar influensaläget vecka 49 (2–8 december 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot influensa.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen som genomfördes vid campus Umeå mellan 31 augusti–14 september 2020, samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades.