Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Information från Folkhälsomyndigheten

Vaccin mot influensa kan börja tillverkas först när virusstammen är känd. Det gäller både vid en pandemi och säsongsinfluensa.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010. Mer om vaccination mot influensa

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I de flesta fall går det bra för gravida att ta vaccin mot influensa och vaccin mot kikhosta vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för biverkningar som feber. Detta är ofarligt men kan bli särskilt ansträngande för gravida. Därför…

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Vaccin är det mest effektiva sättet att minska smittspridningen vid en pandemisk influensa. Om influensan blir allvarlig kan vaccinet göra stor nytta för människor, rädda många liv och lindra influensans konsekvenser på viktiga samhällsfunktioner.

I de flesta fall går det bra att ta flera vacciner vid samma vaccinationstillfälle, som vaccin mot covid-19, influensa och pneumokocker. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. För särskilt sköra personer kan detta vara jobbigt och därför ofta ett skäl för dessa att sprida…

Det mest effektiva sättet att begränsa effekterna av en pandemi med influensa är att erbjuda hela eller delar av befolkningen vaccin. Men det tar tid att ta fram ett vaccin mot influensa. Innan ett vaccin är tillgängligt kan antivirala läkemedel bidra till att minska risken för individen och fördröja pandemins förlopp. När vaccinet väl finns tillgängligt är antivirala läkemedel fortfarande viktiga…

Det finns två typer av influensavirus som ger upphov till den typiska influensasjukdomen: A och B. På influensavirusets yta finns det två molekyler som avgör immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset, och som därmed avgör smittsamheten: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Hos influensa A finns många olika subtyper av…

Vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller olika sorters influensavirus. Information om det aktuella innehållet finns på webbsidan ”Vaccination mot influensa”. Förutom influensavirus kan influensavacciner innehålla mycket små restmängder av substanser som används i tillverkningen, exempelvis äggproteiner (eftersom influensavacciner…

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2023 till och med vecka 20 2024 rapporterades 16 460 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 156 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 47 2023 med en topp av influensa A vecka 52 då över 1600 fall rapporterades. Influensatoppen sammanföll…

Det är bra att vaccinera sig på hösten, innan influensavirus börjar cirkulera i större omfattning. Samtliga regioner startar sina vaccinationsinsatser från och med 15 oktober. Då kan personer i riskgrupp vaccinera sig mot influensa. Personer i riskgrupp rekommenderas samvaccination med vaccin mot covid-19. Med start fyra veckor senare kan övriga personer…

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115002HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot influensa1; beslutade den 1 juli 2015. Bakgrund Influensa är en smittsam, virusorsakad luftvägsinfektion som i typiska fall ger upphov till sjukdomskänsla…

Vacciner stimulerar kroppens immunförsvar så att individen får ett skydd mot sjukdom. När kroppen träffar på ett smittämne (virus, bakterie, parasit eller svamp) stimuleras immunförsvarets celler. Efter genomgången sjukdom får kroppen ett immunologiskt minne. Nästa gång kroppen blir utsatt för

Information från Folkhälsomyndigheten

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning hos till exempel gris, häst och människa.

Under årliga epidemier (säsongsinfluensa) I vanliga fall används antiviraler i begränsad utsträckning. De erbjuds främst till patienter som av olika skäl riskerar att bli svårt sjuka av influensa om de får den. Personer som tillhör sådana så kallade riskgrupper har någon annan bakomliggande faktor, t ex hälsotillstånd, som kan göra influensan allvarligare för dem. För mycket sjuka personer kan antiviraler…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Hendravirus är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Andel av befolkningen ≥65 år vaccinerad mot influensa, säsong 2018–2019 Statistiken har tagits fram av respektive regions smittskyddsläkare med hjälp av olika metoder…

Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt emellanåt också ryggmärgen. Annan benämning: Serös (icke bakteriell) meningo (-myelo-) encefalit.

Information från Folkhälsomyndigheten