Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hänsynsreglerna i 2 kap. utgör en central del av miljöbalken och reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § miljöbalken. Dessa regler gäller parallellt med annan lagstiftning om det inte anges särskilt att de inte ska tillämpas.

Minnesanteckningar från Folkhälsomyndighetens informationsmöte för branschorganisationer om införandet av lag om tobak och liknande produkter.

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Regeringen har beslutat om vilka kriterier som föreningar och kulturskolor som vill ingå i Fritidskortets register ska uppfylla. När Fritidskortet lanseras i september kommer föräldrar och vårdnadshavare kunna söka och välja bland de föreningar och kulturskolor som finns i registret.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Världshälsoorganisationen (WHO) har satt som mål en framtida poliofri värld. Som ett led i polioutrotningen behöver antalet laboratorier som hanterar provmaterial som kan innehålla poliovirus begränsas. Begreppet containment innebär inneslutning av poliovirus i särskilda laboratorier med högt ställda krav på hantering av biorisker.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Denna e-publikation är en genomgång av de vanligaste hälsoeffekterna av exponering för olika ljud och buller. Publikationen kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om hur buller och höga ljudnivåer kan påverka människors hälsa.

Här kan du som kommunal handläggare läsa mer om de nya reglerna om gårdsförsäljning. Du får svar på vem som kan få tillstånd för gårdsförsäljning och vilka krav som ställs.

På den här sidan finns vägledning om fastighetsägarens egenkontroll, vilka faktorer som bör ingå i egenkontrollen och vad som bör kontrolleras vid tillsyn. Vägledningen vänder sig till miljö- och hälsoskyddskontoren men det finns även information som vänder sig direkt till dig som är fastighetsägaren.

Här hittar du verktyg för att själv ta fram statistik över hälsa och hälsans bestämningsfaktorer samt miljöhälsa för olika grupper inom många områden inom folkhälsa. Använd verktygen för att följa utvecklingen i just din kommun, ditt län eller på nationell nivå.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson om kommitténs slutsatser.

Vi har frågat Maria Linder som är regional utvecklingsdirektör i Region Västmanland om deras arbete med regional utveckling och folkhälsa. Två områden som ligger nära varandra och kan bidra till varandras framgång och resultat.

Kriget i Ukraina har tvingat miljontals barn och vuxna på flykt. Runt om i Sverige hjälper civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner människor som flytt hit. Vi har frågat Anna Svensson, rådgivare i folkhälsofrågor vid Röda Korset om deras arbete lokalt och regionalt för att stötta dem

Faktablad: Det internationella hälsoreglementet (IHR) är ett legalt bindande ramverk för medlemsländerna inom Världshälsoorganisationen (WHO). Syftet är att förebygga, förhindra och hantera gränsöverskridande hälsohot.

Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp.

Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både i ett strategiskt utvecklingsarbete och i mötet med efterlevande.

Den här rapporten har tagits fram i samarbete med Arbetsmiljöverket för att ge arbetsgivare stöd i att tillsammans med medarbetarna skapa rörelse och rätt belastning i arbetslivet.

Detta är rutinen för samverkan i gruppen för zoonossamverkan, gruppens uppdrag samt hur och när den sammankallas. Arbetsrutinen är ett stöd för de aktörer som ingår i gruppen.

Rapporten handlar om det suicidpreventiva arbetet i Jönköpings län där räddningstjänsten har en central, samordnande roll. Rapporten visar att räddningstjänstens roll i det suicidpreventiva arbetet har breddats, från att enbart rycka ut vid akuta suicidlarm, till att ha ett samordningsansvar för

Vi arbetar för allas rätt att må bra.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Handboken beskriver arbetsmetoder som förstärker kommunens och polisens tillsyn av krogarna på ett sätt som gör krögare med personal medvetna om sitt ansvar att förebygga våld och skador.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete