Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Det kan vara ett stort steg att byta telefon. Det bästa är om du kan prata ihop dig med barnets kompisars föräldrar och se om ni kan förbereda er och barnen tillsammans inför att byta till enklare telefoner utan internet samtidigt. Om det känns för svårt just nu, satsa istället på att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för…

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd…

Ett slutet nätverk för sakkunniga i barnsäkerhetsfrågor från tio myndigheter. Barns och ungas säkerhet (msb.se) Anordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Barn och unga har viktiga perspektiv på hållbarhet, gemenskap och social rättvisa, men får sällan äkta inflytande över utvecklingen av sina vardags­miljöer. Här samlar vi några konkreta råd och verktyg för hur du kan involvera dem i planeringen och utvecklingsprojekt.

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

Kunskapsstödet ger vi konkreta tips som kommuner kan använda i sitt arbete. Bland annat lyfter vi fram hur kommuner kan bidra till bättre efterlevnad av lagstiftningen genom att stärka arbetet med tillsynen och stödja dem som ansvarar för att upprätthålla ålderskravet, rökfria miljöer och bestämmelserna…

Vi samlar forskare, praktiker och beslutsfattare för att ta del av nya resultat från studien Skolbarns hälsovanor, som fyller 40 år. Upptäck trender, forskning och hur resultaten används i praktiken för att främja barns och ungas hälsa.

Den här guiden ger stöd för att arbeta utifrån önskade utfall i praktiken – från att förstå en samhällsutmaning till att utforma, genomföra och följa upp insatser för en utvald målgrupp. Den vänder sig i första hand till dig som planerar, styr, genomför eller följer upp främjande, förebyggande och tidiga…

Här hittar du ett axplock av aktörer på nationell nivå inom sektor förskola, skola och fritidshem som arbetar för att främja rörelse. Du kan hitta material, tips, inspiration och eventuellt möjliga samverkanspartners.

Information från Folkälsomyndigheten

Här har vi samlat länkar till mål, indikatorer och datakällor som stöd för att följa utvecklingen av befolkningens miljörelaterade hälsa. Informationen kan användas för att övervaka utvecklingen av miljörelaterade hälsoutfall över tid identifiera prioriterade åtgärder för att förbättra folkhälsan…

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också risken…

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Skärmar är en naturlig del av vardagen. Men de får inte ta tid från annat som är viktigt för att barn ska må bra. Därför kan barn och unga behöva stöd för att använda skärmar på ett säkert och balanserat sätt. Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmtid, skärmanvändande samt praktiska råd och stöd.

Information från Folkhälsomyndigheten

Vänta med att ge barn en smart telefon tills de fyller 13 år. Det minskar risken för utsatthet för skadligt innehåll, beroendeliknande användning och sömnproblem.

The recommendations for children up to 12 years of age are primarily aimed at parents and other adults who meet the children in their everyday life.

Insatser för att förbättra matmiljön behövs för att fler ska kunna äta hälsosamt och hållbart. Vi är många som tillsammans kan bidra till förändring, allt från myndigheter, regioner och kommuner till näringsliv, organisationer och ideéll verksamhet. På den här sidan kan du läsa om vad vi på samhällsnivå kan göra för att påverka matmiljön att bli mer hälsofrämjande.

Här har vi samlat information om folkhälsa och vad som påverkar den, de folkhälsopolitiska målen och lagar inom området. Du hittar även underlag för att planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser, samt statistik och rapporter.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till publikationen Nationella myndigheters verksamhet inom ANDTS 2022