Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Bakgrund Infektioner med betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS, Streptococcus pyogenes) är vanliga och orsakar bland annat halsfluss, svinkoppor (impetigo), och ytliga sårinfektioner. GAS kan också orsaka mer allvarliga invasiva infektioner (iGAS) såsom blodförgiftning (sepsis), rosfeber (erysipelas), barnsängsfeber (puerperal sepsis), allvarliga mjukdelsinfektioner…

Sammanfattning och bedömning Under säsongen juli 2019 till juni 2020 rapporterades 525 fall av invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) vilket motsvarar en incidens av 5,1 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en minskning med 269 fall jämfört med föregående säsong 2018-19 (793 fall, incidens 7,8) och den lägsta…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Betahemolytiska streptokocker orsakar normalt hals- eller hudinfektioner, men kan ibland ge allvarlig blodförgiftning, snabbt förlöpande och livshotande mjukdelinfektioner (nekrotiserande fasciit) eller chocktillstånd. Den bakomliggande orsaken är oftast speciella toxinproducerande bakteriearter som kan få ökad spridning. Allvarliga infektioner av beta-hemolytiska streptokocker ska därför anmälas…

Under 2010 anmäldes 361 fall (incidensen 3,8). Det var en minskning med 20 % jämfört med åren 2008–2009. Incidensen minskade i alla åldersgrupper. Det var fortfarande främst äldre personer som insjuknade, medianåldern bland fallen var 67 år. Enligt anmälningarna inträffade 29 dödsfall i samband med

Denna rapport är en årlig lägesrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Rapporten beskriver den nationella epidemiologin avseende bland annat fallfrekvens, incidens, klinik- och typningsdata och möjliggör en referens till lokala laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med dem nationella. Rapporten…

Invasiv GAS-infektion blev anmälningspliktig 1 juli 2004 för både de mikrobiologiska laboratorierna och de behandlande läkarna. De första åren var andelen kliniskt anmälda fall cirka 40 %, men en förbättring har skett och under 2008 blev 70 % kliniskt anmälda. Under 2008 anmäldes 461 fall, 231

Sedan den 1 juli 2004 ska alla fall av invasiv infektion med GAS rapporteras enligt Smittskyddslagen och då anmälas av både laboratoriet och den behandlande läkaren. Tidigare övervakades denna diagnos i den frivilliga laboratorierapporteringen. Redovisningen för år 2004 bygger alltså på anmälningar

Under 2002 till 2004 pågick ett aktivt insamlande av invasiva GAS-isolat i landet. Under 2004 rapporterades 310 fall varav 257 isolat sändes till Smittskyddsinstitutet för ytterligare analys. Då övervakningsstudien avslutades noterades en kraftig nedgång i antalet inskickade isolat och under 2005

Grupp A-streptokocker (GAS) är bakterier som kan orsaka infektioner som svinkoppor (impetigo), rosfeber (erysipelas), halsfluss (faryngotonsillit), stjärtfluss (perianal dermatit), scharlakansfeber (scarlatina) och allvarliga invasiva infektioner som brukar förkortas iGAS. Exempel på iGAS-infektioner är barnsängsfeber, sepsis och nekrotiserande fasciit.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Här kan du läsa om hur samhället kan arbeta för att förebygga övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma). Vi beskriver insatser, strategier och ansvar på olika nivåer.

Rapporten är ett underlag och förslag till åtgärder för att främja hälsa som är relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Rapporten är främst en återkoppling till de miljökontor som deltagit i projektet. Även departement, andra myndigheter, nämnder och organisationer som arbetar inom miljö-, folkhälsa- och barn- och utbildningsområdet kan ha nytta av resultaten.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.