Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Analyserad och kommenterad statistik om viktstatus, övervikt och obesitas (fetma) samt statistik i tabeller och diagram.

Den 4 mars uppmärksammas Världsfetmadagen, i år med fokus på hälsofrämjande och hållbara samhällen. Samtidigt presenterar Folhälsomyndigheten en ny analys som ger ökad kunskap om utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige över tid.

Övervikt och obesitas (fetma) är en riskfaktor för att drabbas av ett flertal sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Faktablad med data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor bland 11–15-åringar. Finns även på engelska.

Faktabladet redovisar de vanligaste nationella och internationella tillväxtkurvorna samt skillnaden dem emellan.

Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om, utvecklar eller arbetar med förebyggande åtgärder, i till exempel skolor, kommuner eller länsstyrelser. Finns även på engelska.

Faktablad som visar ökningen av fetma bland barn. Finns även på engelska.

Övervikt och obesitas (fetma) är vanligt under graviditeten och andelen har ökat över tid samt skiljer sig också åt mellan regionerna.

Mer än var femte elev i mellan- och högstadieåldern har övervikt eller obesitas (fetma). Många insatser behövs för att förändra detta. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en central roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både som utbildningsansvarig men också i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Övervikt och obesitas (fetma) beror på flertalet faktorer varav många har sin grund i vår biologi och genetik, eller i strukturella förutsättningar. Därför är de svåra att påverka som enskild individ.

Övervikt och obesitas (fetma) kan bidra till försämrad livskvalitet, sjukdom och förkortad livslängd. Samhällskostnaden för övervikt och obesitas innebär kostnader för produktionsförluster och sjukvård. Även övervikt och obesitas hos skolbarn bidrar till betydande samhällskostnader.

Olika samhällsförändringar sedan 80-talet har haft stor betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (fetma) och nationella insatser har haft begränsad effekt.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa utvecklingen av övervikt och fetma.

Övervikt och obesitas (fetma) ökar i befolkningen, men den är också ojämlikt fördelad. Här kan du ta del av nationell statistik och uppföljning av övervikt och obesitas.

Mer än halva den svenska vuxna befolkningen har övervikt eller obesitas (fetma). Andelen har ökat över tid och det blir allt vanligare med svårare obesitas.

Nationella riktlinjer för att förebygga övervikt och obesitas (fetma) är få. Det behövs ett större fokus på samhälleliga förutsättningar för en hälsosam viktutveckling.

På den här sidan finns våra publikationer inom mat, fysisk aktivitet, övervikt och obesitas.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och obesitas (fetma). Insatserna behöver riktas till arenor och sammanhang där barn finns.

Övervikt och obesitas (fetma) har ökat sedan 80-talet och ökningen har varit särskilt snabb hos unga. Icke-smittsamma sjukdomar riskerar därmed att debutera tidigare.

Andelen förskolebarn med övervikt och obesitas (fetma) varierar mellan olika grupper barn och även mellan regioner, vilket visar på betydelsen av det tidiga livets villkor för den jämlika hälsan.

Ungefär vart fjärde skolbarn i lågstadieåldern har övervikt eller obesitas (fetma) och förekomsten ökar med åldern. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en central roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både som utbildningsansvarig men också i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.