Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Information om vacciner som används i Sverige. Här finns bland annat information om sjukdomarna som vaccinerna skyddar mot, vilka som rekommenderas vaccination eller när vaccination kan övervägas, med mera. För varje vaccin finns också länkar till mer information.

Isolat av Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans och C. pseudotuberculosis som kan orsaka difteri, analyseras med realtids-PCR för artbestämning och påvisning av difteritoxingener.

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot difteri och stelkramp. Ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade vuxna bör erbjudas kompletterande vaccination.

Hitta statistik över anmälda fall av difteri. Här kan du få fram hur många som diagnosticerats med sjukdomen, över tid och uppdelat på ålder, kön och region, samt var de smittats.

Faktabladet vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Finns översatt till olika språk.

För att uppnå ett fullgott skydd även hos den vuxna befolkningen har dessa rekommendationer för profylax utarbetats.

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades tre fall av difteri. De rapporterade fallen hade en åldersspridning mellan 10–74 år. Hos två fall påvisades korynebakterier (Corynebacterium diphtheriae respektive Corynebacterium ulcerans) i sårsekret. Hos det tredje fallet påvisades C. ulcerans i blod. Personen som var infekterad med C. diphtheriae…

Faktabladet på dari vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet.

Faktabladet på somaliska vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet.

Faktabladet på tigrinja vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet.

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

Ett faktablad på arabiska till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i det svenska vaccinationsprogrammet. Dessa sjukdomar är mycket smittsamma och kan vara allvarliga. Att vaccinera sig är det mest effektiva skyddet mot sjukdomarna. Svensk version: Till dig som ska vaccineras mot difteri, stelkramp och kikhosta Via länken finns även faktabladet på andra…

Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar…

Under 2015 rapporterades totalt nio fall av difteri. En ovaccinerad, asylsökande 16-årig pojke från Afghanistan visades ha luftvägsdifteri, men han reste vidare till Finland innan diagnosen var säkerställd. Händelseförloppet finns utförligt beskrivet i en vetenskaplig artikeln Respiratory diphtheria in an asylum seeker from Afghanistan arriving to Finland…

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Coryne-bacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker enligt Elek-metoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta ) samt PCR-metoden (påvisande av eventuell toxingen). Difteri är en ovanlig diagnos i Sverige. Totalt har endast 6 fall rapporterats sedan 2004…

Under 2014 rapporterades inget fall av luftvägsdifteri. Tre fall av huddifteri anmäldes. Två av dem var män i 20-års ålder som smittats av C. diphtheriae under resor i Thailand. Det tredje fallet, en 65-årig man, smittades av C. ulcerans. Alla tre var vaccinerade. Epidemiologisk trend

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades fyra fall av difteri. De rapporterade fallen hade en åldersspridning mellan 52–75 år. Hos samtliga fall påvisades Corynebacterium ulcerans i prover från hudsår (huddifteri). Totalt undersöktes 21 isolat av korynebakterier för toxinproduktion vid Folkhälsomyndigheten under 2024 (2023, n=23). Under…

Bakgrund Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation…

Under 2013 rapporterades två fall av huddifteri orsakade av C. diphtheriae. Båda var unga män (23 respektive 30 år gamla) som hade fått infekterade sår under vistelse i Thailand. Båda var vaccinerade med fyra vaccindoser mot difteri Vaccinet ger dock inget skydd mot att bli infekterad med difteribakterien utan endast mot allvarlig toxinutlöst sjukdom Epidemiologisk trend Sjukdomen var vanlig i Sverige…

Difteri ger som regel en svalginfektion men sjukdomen kan också ge infektion i huden. Vanliga komplikationer till sjukdomen är hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar och njurskador. För diagnosen difteri krävs att toxinproduktion påvisas hos isolerad Corynebacterium diphtheriae- eller Corynebacterium ulcerans-stam. Toxinbestämning sker med Elekmetoden (diffusion i gel, så kallad mustaschplatta)…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades fem fall av difteri. I samtliga fall rörde det sig om huddifteri som drabbat män mellan 20 och 90 år. Fyra fall hade okänd vaccinationsstatus och ett fall var ovaccinerat. Fyra fall misstänktes vara smittade utomlands och ett i Sverige. Inga utbrott eller inhemsk spridning av korynebakterier rapporterades 2018. Av…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades tre fall av difteri. De rapporterade fallen hade en åldersspridning mellan 46–74 år. Hos alla tre hade korynebakterier påvisats i prover från hudsår. Ett av fallen, som hade smittats utomlands, hade infektion orsakad av Corynebacterium diphtheriae. Personen hade en oklar vaccinationsstatus. Två personer…