Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ett städförråd är ett utrymme med generellt sämre luftkvalitet, mer smuts och mer bakterier än lokalen utanför. Ett städförråd bör därför vara frånluftsventilerad för att inte förorenad luft och dålig lukt ska kunna sprida sig till lokalen utanför.

Det är viktigt att utforma entréer som stänger ute smutsen. Hall och entrémattor har till uppgift att hindra smuts från att komma in i byggnaden. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner: en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av vatten. Utanför dörren bör det alltså finnas ett avskrapningsgaller, innanför dörrarna en gummilamellmatta…

Hall och entrémattor har till uppgift att fånga upp smuts för att hindra att detta dras in i lokalerna. För att detta ska fungera bra behöver mattorna rengöras regelbundet. Textila mattor bör dammsugas dagligen.

Denna webbsida ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och tar bland annat upp vilka riktvärden för luftomsättning som finns och vad som bör undersökas vid bristfällig ventilation.

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan kontrolleras vid tillsyn.

Rapporten beskriver varför städning behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken. Den vänder sig till dig som driver en skola eller en förskola.

Vid fall av hot foot-syndrom kan frekvensen för rengöring av ytor behöva utökas, främst golv och bassängbotten. Särskilt fokus kan behöva läggas på svårstädade områden, såsom halkskyddade golv och trappor. Även om det inte förekommit fall av hot foot-syndrom är städning av badanläggningar viktig.

Vägledningen om bassängbad är ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Vid ett ärende med misstanke om bristfällig luftkvalitet och ventilation i en bostad med självdrag är alltid det första steget att bedöma om ventilationen är så bristfällig att den kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation med riktvärden bör

Tillsynsvägledningen om förebyggande åtgärder mot objektburen smitta ska fungera som ett stöd för tillsynsmyndigheterna i deras hälsoskyddstillsyn enligt miljöbalken.

Informationen här ger kompletterande vägledning till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer och tar bland annat upp hälsoeffekter och hur man bör undersöka byggnader med misstänkta fuktproblem.

Tillsynsvägledningen om asylboenden utgör ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Den kan också användas av Migrationsverket, leverantörer av boenden, fastighetsägare och andra intresserande.

Denna vägledning är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken av tillfälliga boenden som vandrarhem, hotell, pensionat och campinganläggningar.

Vägledningen är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av fastighetsägare och andra intresserade. Vägledningen är framtagen för att tillämpas på alla bostäder som är hyresrätter eller bostadsrätter.

Vägledningen ska stödja kommuner som har ansvar att utfärda saneringsintyg så att lokalt anpassade rutiner kan tas fram.

Vägledningen utgör ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också läsas av verksamhetsutövare, fastighetsägare och andra berörda.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker