Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet seroimmunitetsundersökningar för att analysera befolkningens immunitet mot olika sjukdomar.

År 2020 beräknades cirka 71 000 personer i Sverige ha ett problematiskt narkotikabruk, alltså ett återkommande bruk som orsakar eller ökar risken för skador. Det är högre än tidigare beräkningar. Mer omfattande åtgärder för att minska detta bruk kan därför vara viktigare än vad man tidigare trott.

Sociala resursförvaltningen i Malmö i samarbete med Malmö Högskola.

Rapporten beskriver den marknadskontroll som Folkhälsomyndigheten genomförde 2025 inom området tobak och liknande produkter. Den riktar sig till berörda ekonomiska aktörer, konsumenter och andra intressenter. Syftet är att synliggöra Folkhälsomyndighetens arbete med marknadskontroll och vilka

Det går att förebygga ohälsa och andra problem kopplade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Målet med det förebyggande arbetet är att främja en god och jämlik hälsa.

Faktabladet sammanfattar resultaten från en registerbaserad skattning av antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige 2007–2020. Resultaten visar att det skattade antalet har varierat mellan 63 000 och 83 000 personer men legat relativt stabilt kring 70 000 personer i slutet av

ANDTS-problem och brottslighet är samhällsutmaningar som i stor utsträckning kan förklaras av samma bakomliggande faktorer. Genom att ta vara på synergieffekter mellan områdena och prioritera insatser som förstärker varandra skapar vi förutsättningar för bättre resultat och effekter på flera

Dialogen inleddes med en genomgång av regeringsuppdragets bakgrund, syfte och övergripande inriktning. Uppdraget handlar om att utveckla ett nationellt stöd för kommuner och regioner för att designa och mäta effekterna av folkhälsoinsatser. Därefter presenterades de prioriterade utfallsområden som

Allmänna råd. Beslutade: 2 januari 2014. Gäller från och med: 2 januari 2014.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd och uppföljning. Rapporten är en del av EU-projektet…

Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033 riktar sig till regeringen och statliga myndigheter, men även beslutsfattare och tjänstepersoner inom region och kommun samt skolans huvudmän.

Här kan du som är förtroendevald läsa mer om alkohollagen och hur den ska skydda människors hälsa, särskilt unga människors hälsa. Du kan också läsa om vilka författningar och styrdokument som reglerar kommunens verksamhet när det gäller alkohol, samt ärenden som du kan komma i kontakt med som

Rapporten avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas arbete inom ANDTS-området under 2021. Rapporten inkluderar både det samordnande ANDTS-förebyggande arbetet och tillsynsverksamheten inom områdena alkohol och tobak.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

Här har vi samlat information om folkhälsa och vad som påverkar den, de folkhälsopolitiska målen och lagar inom området. Du hittar även underlag för att planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser, samt statistik och rapporter.

Här har vi samlat länkar till mål, indikatorer och datakällor som stöd för att följa utvecklingen av befolkningens miljörelaterade hälsa. Informationen kan användas för att övervaka utvecklingen av miljörelaterade hälsoutfall över tid identifiera prioriterade åtgärder för att förbättra folkhälsan…

Rapporten, som är en återredovisning av regeringsuppdrag, riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

Folkhälsomyndighetens internationella statistikrapportering omfattar 40 återkommande rapporteringar som ligger till grund för uppföljning av folkhälsopolitiska mål kopplade till internationella konventioner och resolutioner. Rapporteringar inom antibiotika European Antimicrobial Resistance Surveillance Network (EARS-Net), ECDC European Surveillance of Antimicrobial…

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och st&

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten redovisar vår uppföljning av insatser som bedrivits med hjälp av statliga stimulansmedel i regioner och kommuner under 2021, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.