Antalet dödsfall till följd av illegal narkotika och narkotikaklassade läkemedel minskar i Sverige, men nivåerna är fortsatt för höga. Ojämlikheten är tydlig: vissa grupper drabbas hårdare än andra.
Dödssiffrorna för 2024
Under 2024 avled 725 personer till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Det är 97 färre än 2023. Det finns två mått på narkotika- och läkemedelsrelaterad dödlighet. Enligt EU:s mått avled i Sverige 424 personer under 2024, en minskning med 50 jämfört med 2023. Den officiella statistiken publiceras på hösten året efter det aktuella året. Se faktaruta om de två måtten.
Två sätt att mäta narkotikarelaterade dödsfall
Dödsfallen delas in i tre kategorier:
- Oavsiktliga förgiftningar (i vardagligt tal dödliga överdoser)
- Suicid med läkemedel eller narkotika
- Dödsfall där avsikten varit oklar
Det är fler män än kvinnor som dör av överdoser och fler kvinnor än män som dör av suicid med narkotika eller läkemedel. De som dör av suicid är något äldre än de som dör av överdoser.
Antalet dödsfall på grund av narkotika har minskat över tid
Antalet narkotikarelaterade dödsfall ligger på en hög nivå, men har minskat sedan 2015 oavsett vilket mått man använder. Minskningen gäller främst oavsiktliga överdoser och dödsfall med oklar avsikt. Däremot har antalet suicid med läkemedel eller narkotika ökat. Minskningen av narkotikarelaterade dödsfall är störst bland unga vuxna upp till 34 år och bland män. Bland personer 55 år och äldre har antalet dödsfall ökat över tid.
Figur 1. Dödsfall till följd av narkotika enligt EU-måttet, 2015–2024, fördelat på avsiktlig, oavsiktlig och oklar avsikt bakom förgiftningen.

Minskningen av antal dödsfall över tid kan ha flera orsaker:
- läkemedlet naloxon som häver opioidöverdoser har blivit mer tillgängligt
- tillgång till och kunskap om läkemedelsassisterad behandling har ökat
- fler sprututbyten har öppnats upp
- insatser från myndigheter både i Sverige och internationellt för att få bort farliga substanser från marknaden.
Dessa åtgärderna riktar sig främst mot oavsiktliga överdoser. För att minska suicid krävs andra insatser. Personer som dör av avsiktlig överdos är oftare något äldre, andelen kvinnor är högre, de är i högre grad ensamma vid tiden för dödsfallen och har högre psykisk ohälsa jämfört med personer som dör av oavsiktlig överdos. De har också fler läkemedel i kroppen.
Samsjuklighet är vanligt vid narkotikadödsfall, till exempel beroende, psykiatriska diagnoser eller smärta. Behandling för flera tillstånd måste samordnas för att ge rätt vård och förebygga dödsfall.
Vilka är det som dör av narkotika?
De som dör av narkotikaförgiftning skiljer sig åt i ålder, kön, utbildning och bakgrund.
- Majoriteten är män, mellan 59 procent och 67 procent beroende på mått.
- Risken för att avlida till följd av narkotikaförgiftning är högst för personer med låg utbildning
- Bland personer födda i andra nordiska länder är risken störst, följt av personer födda i Sverige.
Vilka substanser orsakar dödsfall?
Ofta beror de narkotikarelaterade dödsfallen på blandningar av olagliga droger, narkotikaklassade läkemedel och vanliga läkemedel. Olika sorters opioider finns närvarande i runt 90 procent av dödsfallen. Även substanser som kokain, amfetamin och nya substanser som ännu inte klassificerats som narkotika eller hälsofarlig vara orsakar dödsfall.
Vilken som är den vanligaste substansen skiljer sig åt beroende på avsikten:
- Opioider är vanligt bland de oavsiktliga förgiftningarna
- För suicid dominerar läkemedel (lugnande medel och sömnmedel)
- När avsikten bakom förgiftningen är oklar brukar det handla om en blandning av opioider och lugnande medel.
Figur 2. Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar 2015–2024, fördelat på män och kvinnor.

Diagrammet ovan visar de substanser som återfunnits, ensamt eller i kombination med andra substanser, vid obduktion enligt EU-måttet år 2024.
I det svenska måttet ingår fler läkemedel, även sådana som inte är narkotikaklassade. I en tredjedel av fallen bidrog dessa läkemedel till dödsfallet. Vanliga läkemedel är olika lugnande medel och sömnmedel (antihistaminer), antidepressiva läkemedel och paracetamol (det enda receptfria läkemedlet i statistiken).
Alla opioider utom oxikodon har minskat sedan 2015. Sedan 2020 har oxikodon gått om heroin som den vanligaste opioiden vid dödsfall och fanns med i 110 av dödsfallen under 2024, ensamt eller i kombination med andra substanser.
Nya syntetiska opioider som fentanylanaloger, nitazener och orfiner medför stor risk för dödsfall och skador och myndigheter arbetar intensivt med att beslagta, identifiera och klassificera nya substanser för att få bort dem från marknaden.
Internationella jämförelser är svåra
Statistiken om narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet både vad gäller antal dödsfall och utvecklingen över tid, men också jämförelser mellan länder. Svårigheter med jämförelser handlar t ex om:
- Olika registreringsmetoder och dödsorsakskoder.
- Skillnader i rättsmedicinska rutiner (t.ex. antal obduktioner och toxikologiska analyser).
- Underrapportering i många europeiska länder.
De nordiska länderna har höga siffror i ett europeiskt perspektiv, möjligen på grund av högre användning av opioider och injicering men även bättre rättstoxikologiska analyser vid obduktioner.
Dödsfallen kan förebyggas
Oavsett hur det ser ut i andra länder, exakt hur många dödsfall det handlar om, hur stor ökningen har varit eller att det börjat minska på senare år så:
- är antalet dödsfall till följd av narkotika högt i Sverige
- är detta dödsfall som kan förebyggas
- behövs mer åtgärder på fler nivåer
Statistik (rmv.se)
Dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (socialstyrelsen.se)
Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika
Olika sorters narkotikaanvändning
Åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika
Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika och läkemedel. Åtgärderna sträcker sig från förebyggande arbete till akut vård och behandling.
Narkotikarelaterade dödsfall går att förebygga, men det kräver åtgärder på flera nivåer och över tid. Vi behöver:
- förebygga narkotikaanvändning och minska efterfrågan på narkotika
- begränsa tillgången till narkotika
- säkra tillgången till vård och behandling
- erbjuda skademinimerande åtgärder.